GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sofia Nerbrand: C borde inte sätta sig i vänsterburen

Annie Lööf måste tänka sig noga för innan hon eventuellt lägger sin röst på den rödgröna regeringens budgetförslag.
Sofia NerbrandSkicka e-post
Ledare • Publicerad 15 september 2021 • Uppdaterad måndag 17:15
Sofia Nerbrand
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska etikett är liberal.
Blivande och avgående statsminister? Magdalena Andersson och Stefan Löfven under onsdagens partiledardebatt i riksdagen.
Blivande och avgående statsminister? Magdalena Andersson och Stefan Löfven under onsdagens partiledardebatt i riksdagen.
Foto: Claudio Bresciani/TT

Det hettade till mellan Annie Lööf (C) och Nooshi Dadgostar (V) i partiledardebatten på onsdagen. Det är uppenbart att de har olika grundvärderingar och uppfattningar i sak, men båda är lika bestämda. Det är ett huvudbry för framför allt Magdalena Andersson (S) som ska lägga fram regeringens budgetproposition i nästa vecka. I november behöver hon stöd i riksdagen, både för att kunna tillträda som statsminister och för att få igenom sin politik.

Det är inte alls säkert att hon lyckas med det, eftersom hon måste få just Nooshi Dadgostar och Annie Lööf att rösta ja till budgeten trots att de inte har varit med och förhandlat fram den. Vad är oddsen för att finansdepartementet har skapat en mix som både en ivrig socialist och en övertygad liberal aktivt ska stödja? Höga.

Annie Lööf drabbade också samman med Märta Stenevi (MP) om strandskyddet i riksdagsdebatten. De har i grunden väldigt olika synsätt på äganderätt, utvecklingen av landsbygden och fördelningspolitik i denna för bägge mycket viktiga fråga. Annie Lööf har dock fått Stefan Löfven (S) att lova att regeringen ska göra som hon vill, men vad är det värt när han avgår?

Det får vi se svart på vitt när skrivningarna i höstbudgeten blir offentliga. Liksom alla tabellverk över hur nära 1 200 miljarder kronor ska användas under 2022.

”Sverige behöver en ny regering som med liv och lust driver liberal politik.”

Praxis är att varje mindre parti i opposition – vilket Centerpartiet är efter att januariavtalet föll i början av sommaren – lägger sin egen budgetmotion, röstar på den i första omröstningen och sedan lägger ner sina röster i slutvoteringen. Varför skulle Centerpartiet bryta denna tradition?

C har ingen anledning att rädda ansiktet på en vänsterministär. Det är regeringens ansvar att förankra sin politik i parlamentet.

Det var en helt annan sak att rösta för den rödgröna regeringens budget när L och C var med och förhandlade fram den inom ramen för januariavtalet. Då satte de två liberala partierna verklig prägel på prioriteringarna.

”Är en M/KD-budget bättre sakpolitiskt än en S/MP-budget borde C i så fall rösta på den förstnämnda.”

Och ska C framstå som trovärdigt i sin fristående oppositionsroll kan partiet inte rösta för regeringens budget enkom för att se till att alternativet, Moderaternas och Kristdemokraternas förslag, inte går igenom bara för att det också skulle släppas fram av SD. Är en M/KD-budget bättre sakpolitiskt än en S/MP-budget borde C i så fall rösta på den förstnämnda. Det skulle också ge C en bättre förhandlingsposition åt både höger och vänster efter nästa vak.

Allt kan inte heller hänga på vem som tar vem, utan innehållet måste vara tillräckligt bra för att trycka på jaknappen. Och Magdalena Anderssons budget behöver tillika det andra ytterkantspartiet V:s röster.

Dessutom var det tydligt under avtackningen av Stefan Löfven i kammaren – det var hans sista partiledardebatt i riksdagen – att det råder en tämligen frostig relation mellan honom och vänsterledaren. Nooshi Dadgostar gör ingen hemlighet av att hon är missnöjd med mycket av regeringens välfärdspolitik och kan tänka sig att fälla en S-ledd regering igen. Hennes aktivism drar i klar socialistisk riktning.

”Centerpartiet är inte ett vänsterparti, hur mycket det än hatar nationalisterna.”

Stefan Löfven och Annie Lööf tycker också olika om mycket, men har däremot kommit att respektera varandra som personer. Det har säkerligen varit avgörande för deras samarbete 2019-2021. Men Centerpartiet är inte ett vänsterparti, hur mycket det än hatar nationalisterna. Därför vore det olyckligt om det gröna liberala partiet låser in sig självt i vänsterburen under hösten.

Efter nästa års val kommer mandatfördelningen att se annorlunda ut och då är det bra om inte alla broar är brända med de forna alliansvännerna, som C fortfarande har mer gemensamt med än med S, MP och V. Sverige behöver en ny regering som med liv och lust driver liberal politik.

Sofia Nerbrand är politisk redaktör

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.