Sofia Nerbrand: Sofia Nerbrand: Den liberala duon har inte råd att lägga armarna i kors
Sedan valdagen 2018 har Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet fått fler sympatisörer. Övriga partier har tappat i opinionen, enligt den senaste Novus-undersökningen. Det är smått otroligt, med tanke på att regeringen är rekordsvag, Sverige dras med en lång rad strukturella problem samt att både V och SD är populistiska ytterkantspartier.
Den ”breda mitt” som Centerpartiets ledning talar sig varm för går inte framåt och de två liberala partierna, L och C, har tillsammans förlorat 5,2 procentenheter jämfört med valresultatet. De har alltså tappat drygt var tredje väljare. Sämst går det för Liberalerna. Partiet har en rejäl uppförsbacke att ens klara riksdagsspärren i september.
Dessutom gjorde Miljöpartiet sig mindre relevanta när de lämnade regeringen i affekt, och ser också ut att få det kämpigt att vinna tillräckligt många röster.
Vid sidan av L och MP är det Moderaterna som har de tuffaste utmaningarna. M-ordföranden Ulf Kristersson är inte längre den givna oppositionsledaren när SD har fått högre siffror i en rad opinionsundersökningar på senare tid (SR 11/1).
Att M har släppt in SD i värmen och bidragit till att legitimera dem kan visa sig bli ett historiskt misstag. Moderaterna har på grund av sitt sossehat och sin besvikelse över att inte kunna bilda regering under innevarande mandatperiod gått i förgrämd konservativ riktning och knutit ett förbund med Jimmie Åkesson. Men tror Ulf Kristersson att SD-toppen inte menar allvar när den kräver statsrådsposter för att släppa fram en moderatledd regering är han en nyttig idiot.
”Kollektivism, kontroll och kortsiktighet trumfar dessvärre många liberala grundbultar i väljarkårens ögon.”
Sverigedemokraterna är inte ett borgerligt parti och på många områden skulle M och SD få svårt att komma överens om de satt i samma regering.
Och för de väljare som vill se rejäl socialkonservatism och gå tillbaka till det enhetliga folkhemmet erbjuder både SD och S mer. Man måste också ge Socialdemokraterna ett erkännande för att de förmår regera vidare, trots att de saknar ett bra parlamentariskt underlag, inte får igenom sin budget, ministerskandaler, misslyckad pandemihantering och skyhöga elpriser.
Eller så får man konstatera att oppositionen – liksom liberala opinionsbildare – tyvärr saknar förmågan att övertyga fler.
För oss som uppskattar frihet, individualism, entreprenörskap, dynamik, valfrihet, mångfald och internationellt samarbete är opinionsundersökningarna nedslående läsning. Kollektivism, kontroll och kortsiktighet trumfar dessvärre många liberala grundbultar i väljarkårens ögon.
Måhända är det inte konstigt i en tid med pandemi, energikris, klimatkris, kriminalitet och allmän dysterhet. Men långsiktigt behövs helt andra svar och reformer än de som S, SD och V ger för att Sverige ska utvecklas väl.
För det är marknadsekonomi, handel, ny teknik, optimism och ett öppet samhälle som har gjort vårt land rikt och välmående. Inte socialism och nationalism.
Måtte de frihetliga rösterna bli fler framöver.
Sofia Nerbrand är politisk redaktör på Kristianstadsbladet
