GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sofia Nerbrand: Folkvalda ska kunna forma stadsbilden

Olyckligt att byggnadsnämnden fegar om hur Kristianstad ska se ut.
Sofia NerbrandSkicka e-post
Ledare – signerat • Publicerad 7 september 2021 • Uppdaterad 8 september 2021
Sofia Nerbrand
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska etikett är liberal.
Skiss på hur Hälsolunden på Lidingö kommer att se ut. Bostadsutvecklaren Storstaden Bostad vann uppdraget att bygga nytt i klassisk stil.
Skiss på hur Hälsolunden på Lidingö kommer att se ut. Bostadsutvecklaren Storstaden Bostad vann uppdraget att bygga nytt i klassisk stil.
Foto: TMRW

En av Kristianstads främsta kvaliteter är stadskärnan. Rutnätet av gator, vackra byggnader, blomsterplanteringar, marktegel på trottoarerna och många butikslokaler bidrar till en levande stad. Invånarna – och deras politiska representanter – bör vara varsamma med denna unika miljö.

Det handlar dels om att uppföra nytt som passar in i den redan befintliga och trivsamma bebyggelsen, dels om att inte utarma köpkraften genom att bygga för stora shoppingcentra utanför staden.

Vad man anser passar in i stadsbilden är förstås subjektivt. Men det verkar som att många tycker att Galleria Boulevard inte tillför skönhet till staden. Denna modernistiska koloss kan knappast sägas vara en juvel. Vad kan man lära av detta? Att inte bara storlek och funktion, utan även estetik spelar roll. Och ska få ha betydelse.

Människan är en estetisk varelse. Vi uppskattar det vackra och det sköna. Och det är alls inte något vi bör be om ursäkt för. Tvärtom. Vi borde bygga mer av det som människor uppskattar och mår bra av.

”Vi borde bygga mer av det som människor uppskattar och mår bra av.”

Det finns en anledning till att många flanerar och slår sig ner på Stortorget i Gamla stan – men inte på Sergels torg i Stockholm. Och att pärlor som Sienna och Prag lockar många turister. Kristianstad är också en pärla, väl värd att vårda och förfina i samklang med sin historia.

En Kristianstadsbo har skickat in ett medborgarförslag med uppmaningen att politikerna i Kristianstad bör styra utformningen av byggprojekt i centrum och föreskriva klassisk stil. Syftet skulle vara att stoppa förfulningen av staden. Men byggnadsnämnden avslog häromdagen tyvärr förslaget, vilket Kristianstadsbladet rapporterade på nyhetsplats.

Folkvalda bör ibland inte bara ställa tekniska, funktionella, miljömässiga och ekonomiska krav, utan även estetiska. Det är inte fel att ha arkitektoniska önskemål från politiskt håll. Förvaltningschefen Tommy Danielsson och stadsarkitekten Roger Jönsson skriver också i sitt tjänsteutlåtande i ärendet att ”Plan- och bygglagen ger alltså politiken idag stora möjligheter att i den utsträckning man finner lämpligt och inom lagens ram styra byggnadsutformningen i kommunen både vid prövning av enskilda ärenden men också mer övergripande genom t.ex. mål- och styrdokument. Det finns inte något som hindrar byggnadsnämnden från att ta fram t.ex. en arkitekturstrategi som sammanfattar kommunens ambitioner och mål för byggandet inklusive olika riktlinjer för utformning av byggnadsverk.”

”Folkvalda bör ibland inte bara ställa tekniska, funktionella, miljömässiga och ekonomiska krav, utan även estetiska.”

Men samtidigt skriver de föredragande tjänstemännen att om byggnadsnämndens ledamöter skulle gå in och ”diktera att all bebyggelse ska utföras i en viss arkitekturstil” skulle det vara ”juridiskt tveksamt och politiskt kontroversiellt”. ”Det skulle utmana den inom västerländska demokratier ofta uttalade principen att konsten och kulturen bör tillåtas vara en obunden och utmanande kraft med den lagstadgade yttrandefriheten som grund, där olika och motstridiga röster ska få komma till tals, något Sveriges nuvarande kulturpolitik förespråkar.”

Fast jag skulle vilja hävda att det vore demokratiskt tveksamt om folkvalda inte skulle få ha synpunkter och önskemål på sin stads utformning och utseende. Det kan inte enkom vara en fråga för arkitekter, stadsplanerare och byggbolag. Det finns exempelvis ofta regler om hur uteserveringar får se ut och vilka färger som helst ska användas i staden. Och det ska erkännas att det är ett ingrepp i den konstnärliga friheten och i den privata äganderätten.

Fast ibland behövs det alltså för att skapa trevligare, vackrare och attraktivare gemensamma miljöer. Och det görs i andra kommuner. På Lidingö har den borgerliga majoriteten velat förädla ett trist område från 1970-talet och satte därför upp kriterier för utformningen av nya bostäder och annan ny bebyggelse. Det ska bli ett modernt område med tydliga influenser av klassisk arkitektur.

VD:n för Titiana, som ska få bygga Hälsans hus i klassisk stil, kommenterade det så här: ”Det är första gången man från beslutsfattande håll vågar genomföra en så omfattande ändring av arkitektoniskt uttryck i ett befintligt miljonprogramsområde.”

Även i Upplands Väsby och Göteborg har politiker från borgerligt respektive socialdemokratiskt håll börjat lyfta upp själva arkitekturens betydelse och föra in tydliga estetiska önskemål i de markanvisningstävlingar som kommunerna utlyser. Det vore förnämligt om deras kollegor i Kristianstad framöver dristade sig att göra detsamma.

Sofia Nerbrand är politisk redaktör

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.