Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sofia Nerbrand: Hur ordnar din kommun smittsäkra skolor?

Smittonivån är rekordhög i Sverige och sjukvården går på knäna. Många barn, unga och medelålders drabbas av covid-19. Skolorna måste göra rätt insatser mot den luftburna sjukdomen.
Högriskbeteende när ett luftburet virus söker nya offer.
Högriskbeteende när ett luftburet virus söker nya offer.
Foto: Malin Edeborg
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska etikett är liberal.

Skolkören börjar öva tillsammans i nästa vecka. Förbluffad läser jag meddelandet från mina barns lärare. Har skolledningen inte begripit att covid-19 sprids via aerosoler och att sjunga i grupp är ett högriskbeteende?

Den ansedda medicinska vetenskapstidskriften, The Lancet, publicerade på torsdagen en gedigen sammanställning av de robusta bevis som finns för att covid-19 är en luftburen sjukdom. Droppsmitta och kontaktsmitta är inte så betydande som Folkhälsomyndigheten har hävdat i över ett år.

Även en annan vetenskaplig tungviktare, The British Journal of Medicine, beskriver i veckan hur viktigt det är med bra ventilation för att undvika smittspridning eftersom virus kan hänga kvar i luften även efter att någon som är infekterad lämnat rummet. Därför är också munskydd mer effektivt än visir.

Superspridarevent är inte ovanliga när det finns en person som andas ut mycket virus i en sluten lokal, till exempel en restaurang eller ett klassrum. Vidare får uppåt 60 procent av alla som smittas infektionen av personer som varken hostar eller nyser. Det betyder alltså att det inte räcker att hålla en armlängds avstånd, tvätta händerna och att stanna hemma om man känner sig krasslig.

Det räcker inte att hålla en armlängds avstånd, tvätta händerna och att stanna hemma om man känner sig krasslig.

Folkhälsomyndigheten måste använda den kunskap som nu finns och omsätta den i adekvata råd och rekommendationer. Anders Tegnell borde säga att man alltid ska bära munskydd när man befinner sig inomhus, förutom i det egna hemmet. Att man ska undvika inomhusmiljöer där det vistas, eller nyligen har vistats, många människor. Att arbetsplatser och skolor måste vädra eller installera ordentlig ventilation.

På fredagen gick smittskyddsläkaren i Blekinge ut med flera strikta uppmaningar och rekommendationen att använda munskydd inomhus. All heder åt honom. Och utbildningsförvaltningen i Kristianstad visar viss försiktighet när den samma dag beslutade att inte ha alla gymnasieelever på plats resten av terminen. Samtidigt lade den mer ansvar på varje rektor att göra sina egna riskbedömningar.

De behöver betrakta alla som potentiella smittbärare. De flesta som är smittade andas ju ut virus innan de märker att de är sjuka. Det var också budskapet från det hårt drabbade Region Uppsala häromdagen när de bad alla sätta sig i ”personlig” lockdown.

Chefen för infektionskliniken på Akademiska sjukhuset säger att situationen närmar sig ”en katastrof”. Läkare vittnar om att de tvingas göra hårda prioriteringar. I klartext betyder det att man inte längre ger den vård som vi är vana vid. Och människor dör kvävningsdöden.

Svensk sjukvård närmar sig bristningsgränsen.

Just detta, att se till att vården inte skulle implodera, har hela tiden varit regeringens uttalade mål med pandemihanteringen. Men var är statsministern nu? Nu när smittotalen och sjukhusinläggningarna är minst lika många som under den andra vågen i vintras.

Var är statsministern nu? Nu när smittotalen och sjukhusinläggningarna är minst lika många som under den andra vågen i vintras.

Varför använder inte regeringen den pandemilag som riksdagen klubbade igenom i januari?

Sverige har för närvarande störst samhällssmitta i hela Europa. Och vågen är också högre och längre än i andra svårt drabbade länder. Samma sak var det förra våren. Med resultatet att vi har många fler långtidssjuka och avlidna än vad som var – och är – nödvändigt. Det kommer dröja till i sommar innan antalet vaccinerade är tillräckligt stort för att dämpa smittspridningen ordentligt. Med dagens smittonivå kommer ytterligare uppåt en halv miljon svenskar då att ha drabbats av covid-19, varav tiotusentals får långvariga eller svåra besvär.

De länder som har satt in tidigare och tuffare åtgärder har fått ner kurvan så mycket att de nu kan öppna verksamheter: Storbritannien, Danmark och Norge för att nämna några. När ska Sverige göra sin läxa? Regeringen och Folkhälsomyndigheten kan inte bara skylla på folket – att vi inte gör som vi ska.

Eftersom de nationella beslutsfattarna inte har gjort sitt jobb behöver fler ta eget ansvar, både som privatpersoner och på jobbet. Inte minst de som är verksamma inom skolan. Det råder skolplikt i Sverige. Föräldrar hotas med vite om de håller sina barn hemma även när den allmänfarliga sjukdomen finns på deras skola. Så ska eleverna ha närundervisning behöver huvudmännen sörja för en hög säkerhet.

De som tror att snabbtester och utförlig smittspårning finns i svenska skolor före sommarlovet, räck upp en hand!

Snabbtester används i stor skala för att hålla viruset i schack i bland annat tyska, danska och brittiska skolor. Trots att den svenska självbilden är att vi är moderna och teknikvänliga sade representanten för Folkhälsomyndigheten så här på torsdagens pressträff: ”Det här är givetvis ett pågående uppbyggnadsarbete i regionerna, det kommer förhoppningsvis införas den närmaste tiden”.

De som tror att snabbtester och utförlig smittspårning finns i svenska skolor före sommarlovet, räck upp en hand!

Kommuner och friskoleägare måste se till att arbetsmiljön och säkerheten upprätthålls för lärare och elever. Men mycket få skolor verkar ta intryck av kunskapen om den luftburna smittan och se till att ordna tester, munskydd och ventilation. Och få verkar också efterfråga eller kräva det, vilket har framgått i flera nyhetsartiklar i Kristianstadsbladet under veckan.

Det är förundrande och förfärande. Fler borde tänka själva och agera.

Det finns anledning att ställa en rak fråga till ordförandena i utbildningsnämnderna i nordöstra Skåne: Vilka åtgärder vidtar ni för att befolkningen inte ska bli sjuk via skolorna?

Till lärarfacken och skyddsombuden: Varför kräver ni inte att arbetsgivaren fixar fram och ser till att personal och elever verkligen använder skyddsutrustning?

Och till svenska folket: Var går er smärtgräns i det fortsatt mycket allvarliga läget?

Sofia Nerbrand är politisk redaktör på Kristianstadsbladet

Följ henne på Twitter @sofius

Läs mer:

Läs mer