Städa upp på skolmarknaden
Friskolornas vara eller icke vara har varit en tydlig höger-vänsterfråga. Himmel eller helvete. Svart eller vitt. Fel eller rätt. Det har varit olyckligt och lett till långtgående förslag som skulle slå undan benen för friskolorna, som förra mandatperiodens förslag om vinstförbud, men också lett till en blindhet inför de problem som faktiskt finns på skolmarknaden.
I det sammanhanget är det välkommet att Moderata ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa på senare tid öppnat upp för en mer kvalificerad debatt bortom att antingen vara för eller emot friskolorna.
På tisdagens debattsida i Dagens Nyheter presenterade Dousa och Moderata ungdomsförbundet resultatet av en granskning av Skolinspektionens kontroller av skolor.
I granskningen framkommer att Skolinspektionen är alldeles för mesiga i att döma ut viten eller stänga ner dåliga skolor. Det beskrivs att enbart “30 skolor stängts eller försatts under statlig förvaltning det senaste decenniet av totalt 24 813 skolenheter i Sverige”. Dessutom sker nästan uteslutande alla kontrollbesök föranmält. Hur ska man veta att en skola sköter sig om de kan röja undan alla konstigheter i förväg?
Att det finns en gedigen kontroll av skolor – både friskolor och kommunala – är en förutsättning för det fria skolvalet. Det är trots allt våra pengar som finansierar både privata och kommunala skolor. Självklart bör myndighetens granskningar fokusera på skolans kärnverksamhet. Dåliga friskolor ska stängas ner om de inte uppfyller grundkraven. Och precis som MUF föreslår ska en dålig skola som drivits med skattebetalares pengar övergå i statligt förvaltarskap om den stängs ner.
Även tidigare har Dousa varit ute och krävt förändringar för friskolorna. I en intervju med Svenska Dagbladet nyligen krävde han att alla friskolor måste bedriva evidensbaserad pedagogik och att dåligt skötta friskolor ska kunna förstatligas. Muf-ordföranden har även krävt att skolpengen ska kopplas till resultat och alltså inte till kurser, vissa friskolor bedriver exempelvis bara undervisning under förmiddagarna eller eftermiddagarna men får trots det behålla skolpengen (SvD den 10 januari).
Det är nämligen inte Svensson-barn med utbildade föräldrar som kommer i kläm i skolröran. Dessa föräldrar kommer att kunna placera sina barn i bra skolor. Framför allt kommer de att själva kunna fylla de kunskapsluckor som barnen inte får med sig från skolan. Nej, de som lider mest av dagens så illa fungerande system är de barn som kommer från lägre socioekonomiska skikt.
Friskolorna har varit en viktig frihetsreform som flyttat makt från byråkrater till elever och föräldrar och har främjat att skolor – som Engelska skolan – med tydligt kunskaps- och ordningsfokus har kunnat etablera sig. Det är välkommet att friskolornas vänner också vågar diskutera problem och lösningar på hur det som inte är bra kan bli bättre. I den debatten kan inte borgerligheten lämna walk-over till krafter som allra helst skulle önska att alla friskolor stängdes ner.
