GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Statlig märkning stoppar inte ungas psykisk ohälsa

Svåruppnåeliga kroppsideal kan orsaka ångest hos unga, men att märka bilder som retuscherade kommer sannolikt inte förändra situationen. Politiker borde istället fokusera på att hjälpa dem som mår dåligt.
Ledare • Publicerad 21 juli 2022
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Danska regeringen vill stoppa retuscherade bilder i sociala medier som kan orsaka osunda kroppsideal hos unga.
Danska regeringen vill stoppa retuscherade bilder i sociala medier som kan orsaka osunda kroppsideal hos unga.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Märk bilden “retuscherad person” eller riskera fängelse. Det föreslår Danmarks arbetsmarknadsminister Simon Kollerup (S) i ett nytt lagförslag som ska motarbeta reklam som skapar orealistiska kroppsideal. Debatten om skeva kroppsideal inom marknadsföring är inte ny bland de nordiska länderna, Norge har sedan tidigare liknande lagar och det har även föreslagits av politiker i Sverige. Däremot är det tveksamt hur effektiva den här typen av lagstiftning är, för stort fokus riskerar att hamna på symboliska åtgärder istället för att faktiskt hjälpa de unga som mår dåligt.

Den socialdemokratiska regeringen i Danmark har under sin mandatperiod lagt fram flera förslag med syftet att skydda unga personer på sociala medier. Det senaste förslaget handlar om införa ett obligatoriskt statligt märkningssystem för att visa när en kropp har retuscherats vid annonsering och reklam (Politiken 17/7). Märkningen ska gälla alla plattformar och medier, men det är tydligt att udden är riktad mot sociala medier och influencers som blivit allt viktigare för företag som vill nå ut till unga personer. Den danska konsumentombudsmannen ska kunna kräva in original för att undersöka ifall en bild blivit redigerad eller inte. Om personen på bilden är redigerad och inte använt den statliga märkningen riskerar straffet att bli böter eller i värsta fall fängelse.

”Statliga påminnelser om att annonser inte återspeglar verkligheten korrekt lär varken göra till eller från för att motarbeta psykisk ohälsa”

Danmark är inte det första nordiska landet att införa den här typen av regelverk. Förra året införde Norge en liknande lag för att komma åt den retuscherade reklamen i sociala medier, och för fyra år sedan förbjöd Oslo kommun retuscherade modellbilder på sina reklamytor. I Sverige har ett liknande förslag om en märkning lagts fram i riksdagen, men inte röstats igenom. Åsa Eriksson (S), som författat motionen, tror dock att det kan vara ett förslag som läggs fram igen (Ekot 19/7).

Det är tveksamt om en retuscheringslag skulle göra innebära någon skillnad för vilka bilder vi möts av. Få, om ens någon, tror att bilderna vi ser på reklampelare på något sätt är en sann spegling av verkligheten. Samtidigt är det ovanligt att den digitala redigering som lagförslaget riktar sig mot används för att helt förändra utseendet hos en person. Två år efter att Oslo förbjöd retuscherad reklam intervjuades Amar Faiz, grundare av modellagenturen Idol looks, av SVT (14/1 -20). Han hade ännu inte märkt av de nya reglerna i sitt arbete eftersom den typen av retuschering helt enkelt inte fanns inom den norska reklamindustrin. Professionell sminkning, välgenomtänkt ljussättning och en erfaren fotomodell gör att reklambyråer kan skapa ouppnåeliga skönhetsideal utan att använda sig av omfattande redigering.

Att det finns kroppsideal som kan orsaka ångest, framförallt hos unga, går inte att förneka. Det här är viktigt att diskutera, men statliga påminnelser om att annonser inte återspeglar verkligheten korrekt lär varken göra till eller från för att motarbeta psykisk ohälsa. För de politiker som bryr sig om ungas välmående är det bättre att fokusera på att de unga som mår dåligt får hjälp så tidigt och att säkerställa att alla skolor har en välfungerande elevhälsa. Att endast diskutera retuschering i sociala medier riskerar att bli en symbolpolitisk återvändsgränd.

Ida Arnstedt
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.