Carolin Dahlman: Stoppa fusket – hur svårt kan det vara?

"Kriminella utnyttjar assistansstöd", berättade P1 Morgon på måndagen apropå en kartläggning från Nationellt underrättelsecentrum som visade att assistansen utnyttjas av organiserade brottslingar.

Min första reaktion var tyvärr "jaha?, för det kändes inte som en nyhet, utan mer som en repris. Larmen om fusk har ju tjutit regelbundet senaste decenniet.

Rubrikerna har vittnat. 2010: ”Assistansfusk inget nytt”, 2012: ”Grov kriminalitet bakom fusk med assistansstöd”, 2015: ”Omfattande härva om fusk med assistansbidrag”, 2018: ”Dubbelt så mycket assistansfusk anmält i år”.... bara några exempel...

Makthavarna har noterat saken och i en strid ström har det presenterats utredningar, parlamentariska kommitté, rapporter, granskningar – liksom löften från både höger- och vänsterregeringar om att det nu minsann ska bli "ordning och reda i välfärden" – vilket Annika Strandhäll (S) lovade – eller tuffa besked som "Fusk kan aldrig accepteras" från Maria Larsson (KD).

Trots de stora orden fortsätter våra pengar att slarvas bort.

Sedan LSS med personlig assistans blev lag 1994 har kostnaderna skenat. Fler har fått stöd, i allt fler timmar per person, och prislappen på cirka 2,4 miljarder som Bengt Westerberg (L) killgissade på är uppe i det tiodubbla. Tyvärr beror det till stor del på att systemet har varit som en buffé för kriminella utan att ansvariga har lyckats vara tuffa nog att få stopp på eländet.

Riksrevisionen kritiserade redan 2004 att regelverket kring assistansen var oklart samt att det fanns små möjligheter till kontroll, vilket öppnade upp för oseriösa aktörer.

Under åren kom rapporter från Försäkringskassan med varningar och för tio år sedan började myndigheterna på allvar uppmärksamma att det förekom fusk. 2010 bildades en strategisk samordningsgrupp med representanter för Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Migrationsverket, Polisen, Skatteverket och Åklagarmyndigheten. Det ledde till kontrollsatsningen "Operation Fjord" som i november 2010 konstaterade att ”Assistansersättning utnyttjas av kriminella inom ramen för brottslig verksamhet".

Många blandades in. Statskontoret fick i uppdrag att syna säkerheten på utbetalningarna och Ekonomistyrningsverket bedömde 2011 att ungefär 12 procent kunde handla om fusk och överutnyttjande.

Ändå gjordes förvånande lite för att pengarna skulle gå till vård i stället för att hamna hos själviska välfärdstjuvar.

– I många år slapp många företag lämna in tidsredovisning, och först 2011 blev det ett krav för alla att göra så.

– Inte förrän 2011 infördes regeln att enskilda måste ha tillstånd från Socialstyrelsen (sedan IVO, Inspektionen för vård och omsorg) för att bedriva verksamhet.

– Först 2013 behövde Försäkringskassan anmäla till IVO om de misstänkte att någon inte var lämplig att bedriva verksamhet.

– 2013 fick IVO rätt att göra oanmälda inspektioner hos privata vårdbolag, men när Sveriges Radio granskade saken hade bara en enda inspektion gjorts på 1,5 år.

– I januari 2015 rapporterade Ekot om att det framkommit flera fall av fusk de senaste åren, men att många gått fria. En åklagare menade att det krävdes en lagändring för att förhindra att den som fått rätt till ersättning får en pott pengar som hen kan göra vad som helst med.

– Fram till 2016 betalades ersättningen i förskott, inte efter utfört arbete.

– I en rapport från Försäkringskassan konstaterades 2016 att uppföljningen av kvaliteten länge varit bristfällig, samt att hanteringen av ersättningen i hög grad kännetecknats av tillit till att mottagare och anordnare inte missbrukar eller använder ersättningen på ett icke avsett sätt.

– Högsta förvaltningsdomstolen slog i september 2019 fast att assistansbolag som få sina tillstånd återkallade ändå kunde fortsätta sin verksamhet.

– Man får söka assistansersättning samma dag som man får uppehållstillstånd.

Puh, man blir helt matt av hur hejsanhoppsan hanteringen av miljarder kronor varit och är.

I alla dessa år har fusket varit där för alla att se, men ändå har kontrollerna och insatserna varit så svaga.

Det är heltokigt att vi i september 2020 kunde höra i radion att Thomas Falk, nationell samordnare mot organiserad brottslighet på Försäkringskassan, efterlyste rätten att ta fram information kring de som är assistenter eller bolagsföreträdare. Myndigheten får alltså inte granska dem som tar del av stödet!! Dessutom togs tvåårsomprövningen tillfälligt bort och har inte återinförts, något Falk också efterfrågade.

Varför politikerna inte agerat på de tjocka luntorna av rapporter, utredningar, kartläggningar som skrivits kan man grunna över. Länge. Det borde ju inte vara så svårt att öka kraven, kontrollera mera och ha regelverk som både visar respekt för skattebetalarna och ger bovarna fingret. Eller hur?