Annons

Sverige behöver få full fart framåt

Men tyvärr gör inte regeringen en ekonomisk omstart.
Ledare • Publicerad 17 oktober 2021
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Foto: Vegard, Grøtt

Omstartskommissionen, en antologi skriven av ett tiotal framstående ekonomer och före detta politiker, var en av förra årets mer ambitiösa politiska skrifter. Grundtanken var att coronakrisen skulle kunna förvandlas till en möjlighet. I ett tiotal texter lades reformförslag fram som skulle kunna ge Sverige ett försprång i den globala konkurrensen.

När Stockholms handelskammare, initiativtagare till boken, nyligen följde upp förslagen på ett seminarium ett år efter utgivningen, blev det en sorglig syn i backspegeln. Inte för att förslagen blivit sämre – tvärtom – utan därför att nästan inget av dem har blivit verklighet. Visserligen gav båda nationalekonomerna Lars Calmfors och Klas Eklund beröm till regeringens krisstöd och menade att de på det stora hela har varit väl utformade – om än dåligt administrerade av Tillväxtverket.

Annons

Men vad gäller större politikområden har utvecklingen under det senaste året gått bakåt. Utsatta grupper på arbetsmarknaden – främst unga utan gymnasieutbildning och utrikes födda – har glidit ifrån jobben i allt högre takt. Till viss del på grund av de regler om krisstöd för korttidsarbete som har funnits under pandemin.

Den större skattereform som skisserades i januariavtalet, och som fått gediget underlag av såväl Klas Eklund som av nationalekonomen Åsa Hansson vid Lunds universitet, är lagd i malpåse.

”Sveriges BNP per capita har utvecklats svagt de senaste 15 åren.”

Den reform av bostadsmarknaden som analytikern Tor Borg föreslog inkluderade bland annat en marknadsanpassning av hyresrätterna och ett avskaffande av de märkliga amorteringskraven som främst drabbar unga. Men fri hyressättning i nyproduktion, som Centerpartiet och Liberalerna drev fram i januariavtalet, blev tyvärr nedskjutet under sommarens regeringskris och under hösten återinförs de pausade amorteringskraven.

Det tidigare MP-språkröret Maria Wetterstrand har lagt fram idéer om Sverige som testbädd för grön teknik. Men det har det inte heller blivit mycket med. Regeringen har förstärkt mindre klimatsatsningar, men på samma sätt som inom andra områden saknas större och mer genomgripande reformer.

Än mer stiltje är det i tillväxtpolitiken, ett område som skulle behöva fullständig omdaning och kliva bort från statligt riskkapital och direkta företagsstöd till förmån för generella skattesänkningar och förbättrade grundvillkor för företag.

De möjligheter regeringen har haft, bland annat i form av stora reformutrymmen i krisens spår, har fallit ut i form av strösslade satsningar som snarare fyllt rent parlamentariska syften – att hålla samman regeringsunderlaget – än tillväxtmässiga.

Den rödgröna regeringen saknar en vision och en bärande riktning. Därför fattas större strukturella reformer nästan var de än behövs. Sveriges BNP per capita har utvecklats svagt de senaste 15 åren. Arbetsmarknaden fungerar dåligt, inte minst för nya svenskar. Utbildningssystemet, matchningen och kompetensförsörjningen behöver förstärkas. Och klimatomställningen måste genomföras utan att leda till minskat välstånd.

Sveriges ekonomi är i stort behov av en omstart. Tyvärr verkar inte någon sådan stå att finna med den nuvarande politiska ledningen.

Joakim Broman är ledarskribent

Joakim Broman
Annons
Annons
Annons
Annons