GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Nils-Eric Sandberg: Sverige behöver Nato

Vårt enda sätt att få ett starkt militärt beskydd är att gå med i försvarsalliansen.
Nils-Eric Sandberg
Ledare – gästkrönika • Publicerad 22 november 2021
Nils-Eric Sandberg
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska etikett är liberal.
Nato.
Nato.
Foto: Patrick Semansky

Antag att två ryska kryssare seglar in i Visby hamn. Putin förklarar att han vill hyra Visby för en rubel om året och att han vill bygga en marinbas på Gotland för att skapa stabilitet i Östersjön. I bakgrunden hotar två ryska hangarfartyg. Vad gör vi då?

Svenska försvaret har samövat med Finland och Nato. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har antytt att han räknar med att Nato ska ingripa och hjälpa oss om vi blir angripna. Är det realistiskt? Paragraf 5 i Natoavtalet säger att om en medlem i Nato angrips ska detta ses som angrepp på hela Nato och ska alla komma till hjälp. Men detta gäller bara Natos medlemsländer. Och Sverige är inte medlem i Nato. Socialdemokraterna säger absolut nej till svenskt medlemskap. Sverige kan därmed inte räkna med hjälp från Nato vid ett angrepp.

”Sverige kan i dag inte räkna med hjälp från Nato vid ett angrepp.”

En grundtanke i socialdemokratins försvarsanalys säger att tack vare alliansfriheten lyckades Sverige stå utanför andra världskriget. En av flera som bestämt hävdade detta var Viktoria Furubjelke, tidigare ordförande i försvarsutskottet.

Hur effektiv var då alliansfriheten? Låt oss ta en titt i historien. Den 23 augusti 1939 kom Hitler och Stalin överens om att dela på Östeuropa. Tyskland anföll Polen den 1 september, Sovjetunionen den 17 september. Den 30 november anföll Sovjet det alliansfria Finland – fast de svenska kommunisterna, bland andra Ivar Lo-Johansson, hävdade att Sovjet bara kämpade i självförsvar mot de finska generalerna.

Den 4 juni1940 anföll Tyskland de alliansfria länderna Danmark och Norge. Den 10 maj gick tyska trupper in i de alliansfria Holland, Belgien, Luxemburg. Strax efteråt tog Tyskland de alliansfria Jugoslavien och Grekland. Historien lär oss att diktatorerna Hitler och Stalin inte ett ögonblick brydde sig om huruvida ett land var alliansfritt. Vad säger att Putin tänker annorlunda?

Sverige levererade under andra världskriget det Tyskland behövde av järnmalm och kullager för sin krigsindustri. Antag att Sverige med hänvisning till sin alliansfrihet stoppat leveranserna. Hade Hitler snällt accepterat detta?

Sannolikt inte. Det var inte alliansfriheten utan kullagren som räddade oss.

Antag att det blir ett nytt storkrig i Östersjöområdet. Vårt läge gör oss indragna. Kan vi då vädja till Nato? Kanske. Men risken finns att Natos huvudmakt, USA, då är upptaget med att skydda Taiwan mot Kina.

Sverige hade tidigare ett relativt starkt försvar. Nedrustningen efter 1990 ledde till att 90 procent av armén försvann. Nu ska en liten del återupprustas – det tar sin tid. Vårt enda sätt att få ett starkt militärt beskydd är att gå med i Nato.

Nils-Eric Sandberg är fristående krönikör på ledarsidan

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.