GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Johanna Nylander: Ta kvinnors smärta på allvar

Kvinnosjukvården måste uppvärderas och faktiskt utgå från kvinnor ska slippa ha ont i onödan.
Johanna Nylander
Ledare • Publicerad 14 november 2022
Johanna Nylander
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska hållning är liberal.
Lindra kvinnors smärta
Lindra kvinnors smärtaFoto: Thomas Johansson/TT

Kvinnosjukvården, det vill säga de vårdsituationer som är unika för halva befolkningen, lider av stora kunskapsluckor om hur kroppen fungerar. Vanliga missuppfattningar och fördomar gör att vården felbehandlar kvinnor som har ont.

Smärta hos kvinnor avfärdas oftare än smärta hos män som psykisk, och många som till slut får rätt hjälp vittnar om läkare som inte gett upp utan hittat fysiska förklaringar. Endometrios, denna kroniska smärtsjukdom som orsakas av vävnad på fel ställen i buken, är ett vanligt exempel. Det tar ofta lång tid att få en diagnos, och sjukdomen fick nationella riktlinjer bara för ett par år sedan. Fortfarande felbehandlas barn och kvinnor runt om i landet, misstänkliggörs när de söker för akuta smärtskov, nekas korrekt smärtlindring och skickas hem utan uppföljning och behandling.

På liknande sätt har bristande uppföljning och eftervård vid förlossningar gjort att kvinnor fått lida i onödan. Framfall, bristningar och läckage har lett till att kvinnor isolerat sig, trappat ner sitt yrkesliv på deltid för att man har ständigt ont, tappat orken och i värsta fall bränt ut sig. Samtidigt som beskedet från vården är att allt ser fint ut, och att man inte kan räkna med att underlivet är det samma efter att ha fött barn.

”Vanliga missuppfattningar och fördomar gör att vården felbehandlar kvinnor som har ont.”

Medicinsk forskning gjordes länge enbart på män, för att kvinnors skiftande hormonnivåer ansågs vara svårberäkneliga. Men det har gjort att resultaten är sämre för kvinnor. Det var till exempel först 2019 som en studie inleddes för att ta reda på hur vuxna kvinnors underlivsmuskler egentligen såg ut.

Smärtlindring i kvinnosjukvården är ofta någonting som man tar till först när man försökt utan, och anses av många statusfyllt att stå ut ändå, inte minst under förlossningar. Men föder man barn under fel tid på dygnet kan man få vänta i timmar på ryggbedövning. Första alternativet vid abort är medicinska piller som tar minst en dag att genomlida, och blir man till exempel hemskickad efter ett ofullständigt missfall får man i bästa fall med sig en smärtstillande tablett att ta när det är som värst. Hysteroskopi innebär att man går in i livmodern genom underlivet, ett ingrepp som både blir vanligare och allt oftare görs i vaket tillstånd. Men smärtlindringen är ofta undermålig och många som varit med om det har upplevt ingreppet som fruktansvärt. Det händer också fortfarande att kvinnor sys i underlivet utan bedövning efter förlossning.

Ibland måste man göra saker som gör ont, för att det inte finns några rimliga alternativ. Ibland är det rimligt att patienten själv får göra en avvägning om man vill ha smärtlindring eller inte. Men när det går att undvika måste utgångspunkten alltid vara att lindra. Det minsta kommande satsningar på kvinnosjukvården behöver innehålla är utgångspunkten att även kvinnor ska slippa ha ont i onödan.

Johanna Nylander är fristående skribent. Detta är en gästkrönika på ledarsidan.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.