GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Världen behöver en handlingsplan från Glasgow

Länder måste lägga fram skarpa metoder för hur de planerar att klara klimatmålen, inte bara formulera långsiktiga ambitioner.
Ledare • Publicerad 2 november 2021
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och Indiens dito Narendra Modi har en diger uppgift att berätta  koldioxidutsläppen ska minskas.\nStorbritanniens premiärminister Boris Johnson och Indiens dito Narendra Modi har en diger uppgift att berätta  koldioxidutsläppen ska minskas.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och Indiens dito Narendra Modi har en diger uppgift att berätta koldioxidutsläppen ska minskas.\nStorbritanniens premiärminister Boris Johnson och Indiens dito Narendra Modi har en diger uppgift att berätta koldioxidutsläppen ska minskas.
Foto: Phil Noble

Misslyckande i Köpenhamn. Framsteg i Paris. Vad kommer vi att förknippa med klimatmötet COP26 i Glasgow – som startade under söndagen – när det är slut om ett par veckor?

Pessimism står att finna. Många hade hoppats att Kina, världens största utsläppare, skulle ha skärpt ambitionerna inför COP26. I stället har Mittens rike i princip bara återupprepat sina åtaganden från Parismötet 2015. Kina planerar att fortsätta öka sina utsläpp fram till 2030, för att därefter minska och bli klimatneutralt först 2060.

I Europa rasar samtidigt en gaskris som inte bara påverkar priserna på el och värme utan även driver på diesel- och matpriserna. Plötsligt talar europeiska länder om begränsad energihandel och om minskade klimatambitioner.

Å andra sidan kom positiva nyheter från helgens G20-möte i Rom. En kommuniké efter mötet slog fast att den globala uppvärmningen måste begränsas till 1,5 grader, en skarpare formulering än den som finns i Parisavtalet. Även om inte Kinas Xi Jinping eller Rysslands Vladimir Putin närvarade i Rom, eller kommer till COP26, var det ett fall framåt. Och Indiens premiärminister Narendra Modi deklarerade i början av veckan att landet ska nå nettonollutsläpp till 2070.

Ytterligare framsteg måste dock göras i Glasgow. Den så kallade regelboken, som bland annat avgör hur utsläppsminskningar ska räknas, måste komma på plats. Frågan om ”klimatfinansiering” får inte leda till ännu ett svek; tidigare löften från rikare länder om att frigöra medel till utvecklingsländer för utsläppsminskningar och klimatanpassningar har inte blivit verklighet.

”Laddningsinfrastruktur för elfordon, modern kärnkraft, negativa koldioxidutsläpp samt forskning och utveckling av grön energi är några av de saker som Sverige borde satsa mer på i närtid.”

Idén om rättvisa spelar därför en central roll i Glasgow. Det handlar inte bara om att rikare delar av världen ska bidra med klimatbistånd, utan också vilka villkor som är förknippade med såväl bistånd som handel. Storbritannien kommer under klimatmötet att försöka få till en internationell allians för att förbjuda bistånd från att gå till kol, olja eller naturgas, trots att energifattigdomen är extremt utbredd i vissa delar av världen.

Men samtidigt är det fullt tillåtet för Belgien och Tyskland att subventionera utbyggnaden av naturgasverk på hemmaplan, där det ofta finns alternativ. Var ligger rättvisan i det? Börja med att sopa bort kolet framför egen dörr.

COP26 har kallats den sista chansen att tackla klimatförändringarna. ”Domedagsklockan står på en minut i tolv”, som den brittiske premiärministern Boris Johnson sade vid öppningsceremonin. Det är nog överdrivet pessimistiskt. Men det är sant att omställningens takt både måste öka och konkretiseras. Länder måste lägga fram skarpa planer för hur de planerar att klara klimatmålen, inte bara sätta upp långsiktiga mål.

Det gäller för övrigt även Sverige, vars företrädare gärna poserar med sina höga ambitioner på dessa möten. Men inte heller vi vet exempelvis hur mycket ren el som kommer att krävas för att fasa ut de fossila bränslena, eller hur den produktionen ska komma till stånd.

Nu krävs handling och inte fler fagra ord. Bättre laddningsinfrastruktur för elfordon, mer resurser till forskning och utveckling av grön energi, satsningar på modern kärnkraft och insamling och lagring av koldioxid för att skapa negativa utsläpp är några av de saker som vårt land borde satsa på i närtid.

Joakim Broman är ledarskribent

Joakim BromanSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.