Vassare knivar nyckel till färre skador
KRISTIANSTAD. Sjukgymnasten Maj Jönsson hastar förbi och hälsar på alla hon möter. De flesta hälsar tillbaka och utväxlar även en hel del ord. Hon är en välkommen gäst på Scan, även om hennes egen arbetsplats är placerad utanför, vid Långebrohälsan. Som ergonom har hon besökt stället flera gånger sedan 2008.
2006 fick Scan ett krav på sig från Arbetsmiljöverket om att ändra styckarnas arbetssituation, ge dem max sex timmars arbetsdag och undvika att de jobbade i kyla. En kyla som Livsmedelsverket kräver att där ska vara, då de jobbar med livsmedel. Scan hotades med ett vite om tre miljoner kronor.
Undersökte styckarna
2007 fann de metoden Meba, medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete, och Maj Jönsson utbildades. 2008 började de undersöka alla som jobbar med kniv på Scan.
- Från början var jag tveksam. Det kändes som om jag bara skulle mäta och registrera. Men sen då?
Nu tycker hon att det har gjort nytta. Orsaken är att man även vidtar åtgärder mot symptomen. Fyra år senare har de märkt att sjukskrivningarna gått ner, från 9 till 5 procent. Vilket är lågt för att vara inom industrin. Än bättre är att många av de olika belastningsskadorna har minskat.
- Karpaltunnelsyndrom (när handens huvudnerver kommer i kläm) har vi lyckats eliminera. Dem som hade det har vi opererat, och inga nya fall har tillkommit, säger hon och pekar på mer statistik.
Syndrom med spänd nacke har minskat från 22 till 15 procent. Överansträngd hand har minskat, från 20 till under tio och nu mot 14 procent.
Förändrar på linjen
Flera andra diagnoser som pekar mot belastningsskador har också minskat. En orsak är att diagnoserna inte bara pekat på individer, utan även på om en linje i styckningen haft flera som råkat ut för liknande problem.
- Då har vi kunnat gå in där och göra förändringar, säger slakt- och styckningschefen Kenneth Persson.
- Det här är ett tungt och ansträngande arbete, därför är det viktigt att man förbättrar arbetsmiljön där det är möjligt.
- Det är ett belastande arbete, instämmer Maj Jönsson, och fortsätter:
- Därför har jag också gått runt och gjort praktisk ergonomi varje år. Eftersom jag inte är någon aerobicsinstruktör är jag inget hot, utan kan komma med råd om arbetsställningar.
Exempelvis om arbetsbordet är för högt – då står anställda med axlarna upp och armarna utåt. Eller om bordet är för lågt – och orsakar ryggproblem.
- Eller att de har skurit i sidled. Det är där axeln är som svagast. Man ska skära mot eller ifrån sig. Det är också viktigt att man står rakt framför arbetsstycket – och flyttar antingen köttet eller sig själv.
Mer rotation
Vid slutet av baconlinjen står Patrik Jönsson och Mattias Björklund och kastar ner sidfläsk i stora lådor. Fläskstyckena skickas till Polen och kommer tillbaka färdigskurna som bacon. Detta är en avlastningsstation, ett ställe där man vid styckningen kan stå och jobba med större muskelgrupper utan att arbeta med kniv. Det var ett av kraven från Arbetsmiljöverket, max sex timmars arbetsdag med kniv. Det kravet uppfylls med stationerna.
- Jag har jobbat här i nio år, och aldrig haft några bekymmer. Men det handlar ju också om att man måste göra rätt, och ha en vass kniv. Det är det viktigaste för en styckare.
Just de vassa knivarna blev ett eget projekt för ett år sedan. Då fick alla styckare utbildning i knivvård, och ökad kunskap om hur de håller kniven skarp. Vilket gör att det blir lättare att jobba. Det finns även ett centralt knivsliperi, där två man turas om att slipa 800 knivar varje dag.
En annan åtgärd är att det har blivit mer linjeproduktion istället för att styckarna tar hand om ett större stycke.
- Det har blivit bättre. Nu gör man fler moment och använder andra muskler än man gjorde förr, säger Berry Lindau som jobbat där i 42 år. Utan skador.
