Allt färre vill nattvandra

Magnus Jönsjö har länge varit engagerad i Nattvandrarnas aktiviteter. Han var med när den första gruppen startade i Näsby i mitten av 90-talet.

Då kom runt 200 personer på mötet. Oj, vad chockade vi var över intresset, minns han.

Men intresset har stadigt minskat. Magnus Jönsjö har ingen förklaring till varför färre engagerar sig i Nattvandrarna. Behovet finns fortfarande.

Men det är väl så med allting man sätter igång? Det går några år och sedan faller det bort. Folk vill att det ska komma något nytt, säger han.

Polisinspektör Jonas Larsson i Kristianstad menar att nattvandrare är ett viktigt inslag i arbetet med att skapa trygghet i samhället.

Alla har nytta av att folk rör sig ute på gatorna, säger han.

Med tanke på hur få poliser vi har är allmänheten de bästa spanarna.

Jonas Larsson tycker också att det är viktigt att föräldrar engagerar sig i vad deras barn gör på kvällarna.

Det känns inte som att engagemanget är på topp. Tittar vi på till exempel Luciafirandet hade det behövts lite mer engagemang.

Han tror att bristen på intresse för att vara ute på stan och hjälpa ungdomar kan vara att många föräldrar tror att just deras barn går fria från samhällets problem.

Vi märker det när vi ringer hem till föräldrar och talar om att vi hittat deras tonåring berusad. Då blir det förväntade och säger att de inte trodde deras barn höll på med sådant.

I Näsby har intresset för Nattvandrarna varit lågt en längre period. Men Jan Borgström som är säkerhetschef på områdets bostadsbolag ser positivt på framtiden. Han håller i nattvandrargruppen på Gamlegården. Där har de tidigare Nattvandrarna valt att numera kalla sig bara Vandrarna. Detta för att poängtera att man även rör sig ute under eftermiddagar och kvällar. Nyligen har de gått ut med intresseförfrågningar till de boende i området. Och gruppen har växt till ett trettiotal medlemmar. De går sina vandringar efter ett rullande schema, en vecka var.

Ett av greppen för att hitta fler intresserade har varit att skicka ut information på ett flertal språk. Än så länge har försöket inte gjort stor nytta, men Jan Borgström hoppas att intresset växer ytterligare. Han menar att 80 vandrare vore ett idealiskt antal för gruppens arbete. Det skulle minska arbetsbördan för medlemmarna.

Målet för Vandrarna är att skapa trygghet i området, få bort våldet och att få bort de som söker sig hit för att göra brott, berättar Jan Borgström.

Men gruppen får inte vara något medborgargarde. Ser de något misstänkt ringer Vandrarna genast till polis eller ambulans.

Jan Borgström menar att många känner sig otrygga och är rädda för att gå ut.

Vi måste synas och se så mycket som möjligt så att människor kan känna sig trygga. dessutom skapar man en trevligare boendemiljö om människor inte bara låser in sig i sina lägenheter.

Jan Borgström är även engagerad i startandet av en vandrargrupp på Österäng. Han tror att det behövs engagerade människor som tar tag i de övriga och sedan håller uppe intresset hos medlemmarna. Annars blir det lätt så att engagemanget falnar efter ett tag.

eva.emmelin@kristianstadsbladet.se