Brist på kirurger hotar akutvården
De kirurger som finns lägger mycket tid på att jobba jour på akutmottagningarna, därför att joursystemet är utformat så.
Det betyder att de tar hand om Stina, med onda magen, och Putte, med prick på halsen, som kommer till akuten, fast de egentligen skulle nöja sig med ett besök hos doktorn på vårdcentralen. I stället kunde kirurgerna vara redo att ta hand om de patienter som faktiskt behöver opereras akut.
– Det är ju vårt uppdrag gentemot befolkningen, säger Boel Engarås, kirurg och klinikchef vid CSK. Att operera tumörer och andra sjukdomar, fortsätter hon. När resurserna är begränsade vore det rimligt att kirurgerna fick koncentrera sig på det de är bra på, tycker Boel Engarås. Det är stor skillnad på att gå och ställa sig och operera när man varit vaken på akutmottagningen i stort sett hela natten, och att göra det om man tillkallas när en akut operation faktiskt är nödvändig.
– Det är väldigt få operationer som måste göras på natten. Men vid de tillfällena krävs verkligen kompetens, fortsätter Boel Engarås. – När resurserna är begränsade måste vi koncentrera oss på det vi är bra på.
Att förändra joursystemet är ett sätt att bättre hushålla med kirurgerna. Ett annat är att precisera uppdraget. Ytterligare ett är att skapa bättre kontaktytor, både med medicinläkarna och med allmänläkarna.
– I bästa fall kan vi komma fram till vem som ska ta hand om vad. Med begränsade resurser får ju inte patienter den vård de anser att de behöver. Vi måste prioritera. Boel Engarås har en vision, där åtminstone yngre människor ska kunna få sin bråckdiagnos, till exempel, ställd och utredd hos allmänläkaren, och sedan få en tid för operation hos kirurgen. I stället för att kirurgen också ska ta hand om utredningen av det misstänkta bråcket. Sjukhusen i Kristianstad och Hässleholm har i dag tillsammans ungefär lika många läkare som enbart Centralsjukhuset för tio år sedan. Samtidigt ökar produktionen 5-6 procent om året. Färre läkare gör mer. Ett par av CSK:s kirurger – totalt finns cirka 26 tjänster – runt de 60 funderar på att trappa ner i förtid.
– Förr fick man ”släpa” ut gamla kirurger från operationssalen. I dag går de i pension tidigare. Många trappar ner efter 60.
Boel Engarås förklaring är att jobbet är tungt, att kirurgerna själva kan styra sitt arbete mindre i dag än förr, och att pensionsförsäkringar och liknande gör det möjligt. Bristen på personal är för övrigt ett hinder redan i dag. Antalet vårdplatser på CSK har redan bantats.
– I stort sett har vi klarat av att åtminstone låta patienterna med tumörsjukdomar komma in inom några veckor. Men inför sommaren har vi gjort klara neddragningar, och i höst kommer det att vara fortsatt brist på vårdplatser. Under en månad i sommar har vi bara en ordinarie vårdavdelning för kirurgpatienter öppen. Det blir tufft.
Boel Engarås nickar mot tavlan på väggen i arbetsrummet, med foto på vovven hon äger. Ibland är hundlivet lättare. Tillgängligheten hos veterinären är oftast större än på många vårdcentraler.
– Hos veterinären frågar de alltid när man vill komma, och det brukar gå att få tid då.
Krasst. Men sant.
gunilla.ingels
@kristianstadsbladet.se
Fakta / Kirurger
n I landet finns 1914 läkare under 65 år med kirurgi som specialitet. En del har dubbla specialiteter, och jobbar kanske som urologer eller ortopeder i stället. Bara sju kirurger i landet är under 35 år. 61 procent är över 50.Genomsnittsåldern på nyblivna kirurger är högre i dag än förr. Det gör också att de nyblivna, lite äldre kirurgerna inte klarar att slita med jourer särskilt många år.
