Cancerlarm om kaolinlera undersöks i dag
I veckan kom en rapport som påvisar att kaolinlera kan innehålla det farliga och cancerframkallande ämnet dioxin. Det finns inte naturligt i leran, men dålig förbränning och stora utsläpp kan göra att ämnet trots allt hamnar i leran.
Företaget Imerys Minerals, som är världsledande leverantör av kaolinlera, ska enligt Mittnytt ha känt till att den lera man levererar innehåller dioxin. Utan att berätta detta. Nu kopplas kaolinleran ihop med tre fall av prostatacancer på Ortvikens pappersbruk, en av Imerys Minerals kunder. En annan kund är Ifö Sanitär. Det ska sägas att allt fortfarande är mycket osäkert. Jo, den kaolinlera som undersökts innehåller dioxin. Men nej, dioxinhalten överstiger inte gränsvärdena. Ändå växer oron.
Pappersbruken använder kaolinlera i olika utsträckning vid bestrykning av papper. Så även Stora Enso i Nymölla. På bruket kom beskedet som en överraskning. Man känner inte till om den kaolinlera som används här innehåller dioxin.
–Vi använder bara en mycket låg halt av kaolinlera i bestrykningssmeten för det bestrukna pappret, säger företagets informationsansvariga Inger Falck.
Hon betonar att Nymölla inte har samma leverantör som bruket i Ortviken, men att företaget ser allvarligt på uppgifterna om det cancerframkallande ämnet.
–Vi ska snarast kontakta vår leverantör och samtidigt skicka iväg egna prover för analys, förklarar hon vidare. Nymölla bruk har heller inga indikationer på att personalen skulle vara mer drabbad av cancer än andra.
–Nej, vi ser inga som helst sådana samband, säger Inger Falck.
Kaolinleran används alltså bara till bestrykningsmaskinen på Nymölla, den maskin som ska stängas av och läggas ned i februari nästa år.
Värre är det för Ifö Sanitär, där kaolinleran utgör basen i tillverkningen av sanitetsgods. Enligt uppgift har det aldrig diskuterats om leran kan innehålla dioxin eftersom det inte finns naturligt i den. Hade man vetat om det tidigare, hade det undersökts omedelbart.
Företagets VD, Johan Nilsson, gick inte att nå igår för en kommentar.
Åsa Carlsson