Dagermans sommar i Knäbäck
Det omskrivna kärleksparet kom sommaren 1951 till bygderna söder om Kristianstad. Författaren Stig Dagerman och skådespelerskan Anita Björk var bägge 28 år. Vackra. Berömda. Uppburna. Hyllade. Född 1923 i Älvkarleby, och några veckor gammal bortlämnad av modern till farföräldrarna, kom han att tillbringa tonåren i Stockholm hos fadern, som var bergsprängare. Bara något över tjugo kom berömmelsen med romanerna Ormen och De dömdas ö, följdes av Bränt barn och Bröllopsbesvär, bägge stora publika framgångar. Hon Sveriges mest uppburna kvinna på scenen med en talang som imponerade på självaste Alfred Hitchcock och Hollywood. De hyr rum i Knäbäck, gör utflykter i grannskapet, ses på en av de lokala dansbanorna (min mamma såg dem i Hägerparken i Maglehem). Det är sommar. Men mörka moln driver. Han sitter och skriver ”lugnande” brev till förlaget, som tålmodigt väntat i två år på en ny roman. Boken är klar till jul, lovar han, men vet att skrivkrampen snarare tilltagit, i proportion till ångesten, känslorna av skuld och otillräckligheten. Ett brev från den 11 augusti avslutas med upplysningen om ändrat sommartelefonnummer: ”Olseröd 108 B”. Den 27 augusti är de två på väg i bilen de sju kilometrarna till Maglehem för att hämta post vid stationen. Plötsligt tutar en mötande taxi, bilarna stannar, ur kliver hans söner, fem och sex år. Annemarie, som han fortfarande är gift med, väljer att sitta kvar i taxin. I bilen som Stig kör sitter Anita, havande i femte månaden. Annemarie hyr ett rum med tre sängar för två nätter på det lilla hotellet i Maglehem, knappt 200 meter från stationshuset, där han själv hämtar posten flera dagar i veckan. Korta laddade möten. Ångesten och skuldkänslorna tilltar: ”Hjälp oss från oss själva”, skriver han. Nya ”lugnande” brev till förlaget. Skall ”fördubbla sin flit”, påstår han, men stötvisa försök att få pennan att leva, skrivmaskinen att tala, slutar i nederlag. Företar nattliga promenader längs bygatan i Knäbäck, förbi krogen, smedjan, det gamla skolhuset, vidare ner till fiskebodarna närmast haven för att skingra trängande destruktiva tankar. Talangen att dikta höll på allvar att kväva honom. Glädjen i orden var borta. Skriver någon artikel, men romanen ligger död. Sommaroaserna Knäbäck, Juleboda, Maglehem, Olseröd och Degeberga lindrar inte. Telegraferar till förlaget om ytterligare förskott. Juleboda den 12 september. Nytt brev till förläggaren: Jag kan försäkra dig att jag i sommar verkligen gjort vad som står i min nuvarande makt att åstadkomma en bok, men min nuvarande makt är mycket liten och förmår intet mot äckel och skrivtrötthet. Kort därefter lämnar paret Knäbäck, far via Göteborg till Stockholm. Någon ytterligare roman blev det inte från Stig Dagerman. Hans korta intensiva författarliv slutade med självmord 1954. Två år senare lyftes även det hamnlösa fiskeläget Knäbäck bort från det jordiska. Hela byn rivs 1956 till förmån för ett militärt övningsfält. En författare. En by. Dubbel sorg! KENTH OLSSON Fotnot: I några texter ges en bild över välkända kulturpersonligheter som under en tid gästat Kristianstadstrakten. Ni finner dem under rubriken På besök. Kenth Olsson bor i Åhus, arbetar som skolledare.
