Delar ut en miljon i forskningsbidrag

Pengarna är ett sätt att få upp nivån på forskningen, så att också vi, här i nordöstra Skåne, får vara med och slåss om de riktigt stora forskningspengarna – bortåt 30 miljoner kronor – som fördelas via universiteten, säger Ola Ohlsson, ordförande i forskningsrådet.

Han förklarar att forskningen i den här delen av Skåne har hållit sig "dåligt framme", varför de mesta pengarna vanligen hamnar för forskningsändamål i Malmö och Lund.

Alla som jobbar inom den kliniska verksamheten har i princip rätt att ansöka om pengar från forskningsrådet i Kristianstad.

Och för att få pengar, om man inte tidigare har disputerat, måste det finnas en handledare, berättar Ola Ohlsson.

Pengarna som fördelas i år går ut i två ansökningsomgångar.

I år kommer forskningsrådet också att dela ut några mindre bidrag, på 10000-15000 kronor, för att stimulera alla goda idéer. Forska där du arbetar! heter en folder som i dagarna är färdig, och som ges ut av Högskolan och forskningsrådet tillsammans. I den beskrivs, bland annat, ett antal påbörjade forskningsprojekt, som alla haft som mål att ge patienter och anhöriga en bättre livskvalitet.

Susanne Iwarsson, arbetsterapeut, har bland annat forskat i tillgängligheten i den byggda miljön. Hon säger att det finns ett samband mellan tillgänglighet i äldres bostäder och deras förmåga att klara vardagens aktiviteter, vilket i sin tur påverkar hur de mår.

Ett annat forskningsprojekt står Albert Westergren för. Han är sjuksköterska och har lagt sin forskning på ätproblem hos äldre patienter, framför allt hos äldre med stroke. Allt underlag har han tagit fram på CSK.

Ätstörningar finns hos 80 procent av de äldre patienterna på avdelningar för rehabilitering. Av dessa riskerar 45 procent att bli undernärda. Skäl är framför allt att de har problem att dela maten på tallriken, svårt att föra den till munnen och kanske svårt att sitta upprätt. De har också dålig ork, äter inte så fort eller mycket litet.

Underskattas ätproblem hos patienter som inte matas riskerar de undernäring, är Albert Westergrens slutsats.

Isam Atroshi heter en ortopedläkare i Hässleholm-Kristianstad som forskar inom två vanliga handåkommor: karpaltunnelsyndrom (nervinklämning i handen) och handledsfrakturer, som kan ges bättre behandling. Forskningen om karpaltunnelsyndrom har visat att det dels är vanligare än man trott, dels att kirurgisk behandling är effektiv. Betydelsefullt är också att patienten får en snabb diagnos.

gunilla.ingels@kristianstadsbladet.se