Den fina stöddigheten

bang, nr 01/2001

bangs första nummer år 2001 är ett nostalgiskt nummer. Tidskriften fyller tio och firar med ett "extra fett samlingsnummer". I förordet skriver redaktörerna att upplagan har ökat, och säger att det möjligen hör ihop med att feministiska frågor blivit allt viktigare under åren. Förvisso.

Men det gläder mig mer när redaktörerna skriver att " det beror på att vi är bra, viktiga och angelägna". För det är lika ouppfostrat som kaxigt att säga så om sig själv, och det ju precis denna stöddighet som är det fina med bang.

De har valt att visa sina tio år genom en mängd kritiska och kunniga artiklar från åren som gått. Några texter ger sig in i en mediadiskussion kring kvinnors rättigheter och ger ett skärpt svar på tal till vissa kvinnofientliga uttalanden, andra diskuterar dagens kvinnorörelse eller behandlar diskriminerande reklam, pengar, sex... Helt befriat från pajkastning eller insmickrande svammel går artiklarna alltid väldigt rakt på sak.

bangs samlingsnummer visar en utveckling där de första årens kavata tonfall har kommit att bli mer sobert. Texterna är mindre upptagna av det personligt-politiska och allt mer samhällstillvända. Den ideologiska grundstenen för alla feminister är fortfarande att vägra acceptera kvinnoförtryck och diskriminering, men när bang riktar sig mot en värld befolkad av kvinnor med olika erfarenheter uppvisar deras artiklar istället för enhet en åsiktsmässig mångstämmighet.

Som ett resultat av att fler röster får ta del i debatten är detta en viktig utveckling för en tidning som bang.

MIA LIINASON