Ett nytt liv
MRgymnasiet startades hösten 2006 och jobbar flitigt med frågor kring mänskliga rättigheter. I samband med ett skolprojekt som pågick veckorna 46-48 bjöd de in Morgan Holmström från Individ i Fokus tillsammans med ett par asylsökande killar som bosatt sig i Kristianstad. Projektet hade temat "Krig & fred". Besöket blev mycket intressant och killarna kunde på ett intressant sätt dela med sig av sina erfarenheter när det gäller båda delarna.
Under besöket märker jag att Modhar är väldigt pratglad och gärna berättar om sitt liv.
Individ i Fokus som ständigt jobbar på ett förebyggande sätt mot utanförskap driver nu ett lysande projekt som går ut på att bygga vidare relationer. Morgan Holmström har kontakt med ett stort gäng asylsökande, vissa har lyckligtvis fått uppehållstillstånd medan andra fortfarande väntar på svar. De som kan bra engelska väljs ut för att besöka olika skolor och MRgymnasiet var först på listan. Under två tillfällen fick skolans första- och andra årselever träffa på, prata med och lyssna på Morgan och killarna. Modhar Mohammed, 28 år från Irak berättar om sitt liv och sin flykt till Sverige.
– Jag älskar att spela fotboll, var något av det första han berättade. Därefter tar han upp ett par bilder på hans lag i Irak och visar för eleverna.
– Jag var en väldigt skicklig fotbollsspelare när jag bodde i Irak och fotboll var mitt liv, men oroligheterna i Irak drabbade mig hårt eftersom min pappa var generalpilot och väldigt välkänd i landet. Jag började förföljas och hotas, på så sätt kränktes min frihet och jag var tvungen att avsluta min skolgång på universitetet i Irak för att fly.
Modhar förklarar att han ville komma just till Sverige för att han hade hört så mycket om hur Sverige betraktades som ett land med respekt för de mänskliga rättigheterna och sina invånare, lyckligtvis stämde hans positiva fördomar. Han känner att svenska människor och myndigheter verkligen har varit hjälpsamma.
– Min väg hit har varit lång, men jag är redo att glömma mitt förflutna för att börja om på nytt och är tacksam till Morgan och alla vänliga människor som hjälpt mig på traven. Med ett leende berättar Modhar att han har fått permanent uppehållstillstånd och börjat spela fotboll i KFF och hur glad han är över det. I slutet av föreläsningen kunde man lämna sin e-post adress på en lista om man var intresserad av att komma i kontakt med någon av de asylsökande inom projektet. Till min glädje märkte jag att de flesta i klassen var positiva till det. Syftet med det är att så många som möjligt ska få känna sig som en del av samhället.
Det är inte lätt när man kommer till ett främmande land där människor talar ett främmande språk och många av de flyktingar som kommer hit vill bara på något sätt känna någon sorts närhet med människorna som bor här.
Många säger att den största skillnaden är den kyliga stämningen i samhället och då syftar de såklart inte bara på vädret.
Modhar menar att folk i Sverige är väldigt hjälpsamma och han beskriver dem även som änglar, men Sveriges samhällskultur skiljer sig väldigt mycket från Iraks. Man märker det på bussen, ute i staden och överallt.
– Människor är inte så pratsamma här, i Irak pratar alla med alla. Jag blir överglad om någon känner igen mig och säger hej till mig när de träffar mig ute eller bara det att jag känner igen ett ansikte så pass väl att jag själv kan hälsa, säger Modhar.
Jag har passerat Modhar och hans vänner många gånger sedan besöket och när jag säger hej möter jag alltid ett dussin leenden och glada hej tillbaka. Bara tanken att någon blir så lycklig av att jag säger hej till dem gör att det pirrar till lite i min mage.
Därför tipsar jag alla andra till att göra en god gärning, både för dig själv och för andra. Hälsa på främmande ansikten och få tonvis med glädje och tacksamhet tillbaka, det gör dig mer än du tror.
Jag uppmuntrar skolorna i Kristianstad till att ta del av detta projekt. Om du är intresserad av att komma i kontakt med någon av de asylsökande killarna eller stödja Individ i Fokus och Morgans projekt. Gå in på www.iif.nu.
Linh Ngheim
