Flera litterära närläsningar
Ariels sjätte nummer håller en ganska hög teoretisk nivå, jämfört med vad som är brukligt för den här tidsskriften. Temat är litterära strukturer.
Ariels temanummer har en bred infallsvinkel och hamnar inte i enögd dogmatism, även om essäerna har tyngdpunkt på den textinterna närläsningen. Bland de texter som utsätts för skalpellen är Lars Noréns lyrik och Hélène Cixous En riktig trädgård.
Den senare utgör den första översättningen av detta massiva franska författarskap. Att göra en närläsning av Cixous är nästan givet av sig själv, hon tillhör en av dessa alla typiska franska författare som går i dialog med sig själv, som leker med tvetydigheter och ser sitt författarskap som en enda lång process, där varje text refererar till andra verk. Närläsningen blir här ett detektivarbete med syfte att utreda intertextualitet. Eftersom tvetydigheterna ligger på språk och ljudnivå i hennes text går detta förlorat i översättningen och Sara Gordans essä gör mesta möjliga i att förklara dessa svåröversättbara passager.
De flesta förknippar antagligen Lars Norén med dramer som kretsar kring unken medelklassneuros, vilket har ställt hans poesi lite i skymundan.
Henrik C Ehnbom gör en närläsning av en av hans korta, täta dikter och belyser hur erinring och minne från barndom spelar en tydlig roll. Här anas trots allt en likhet med hans dramer, där det mest undantryckta flyter upp till ytan. I lyriken är dock mekanismen bakom erinringarna inte lika otyglade och styrda av undertexter i vardagsspråket. Den publicerade dikten utgör inte samma tryckkkokare av undertryckt aggresion som hans dramer.
Både Ehnbom och Gordan befinner sig ofta i övertolkningens gränsland men jag tar dock mycket hellre till mig dessa infallvinklar än att bli utsatt för misstaget att texten mynnar ut i knappologisk författarvetenskap.
Styrkan i Ehnboms text är att lyriken trots de långa utredningarna inte töms på innehåll helt. Det ges ingångar och förslag till läsningar men inte totalt tolkningsföreträde. Att en text alltid värjer sig mot att analyseras ner till hundra procent är en av många måttstockar på kvalité.
Jesper Nordström