Galna ko-sjukan är fortfarande en gåta

Få sjukdomar har fått så stor uppmärksamhet som galna ko-sjukan (BSE). Men varifrån kom smittan? Hur uppstod den? Ingen vet, och vi kanske aldrig kommer att få ett definitivt svar, men troligen är liknande sjukdomar mycket vanligare än vad någon kunnat ana.

Innan BSE-epidemin bröt ut i mitten på 1980-talet kände vetenskapen i princip bara till en sjukdom av samma slag och det var scrapie, som drabbar får.

Men sedan dess har man upptäckt ytterligare varianter, exempelvis FSE (Feline Spongiform Encephaloparthy) som drabbar kattdjur, CWD (Chronic Wasting Disease) som smittar hjortdjur, och TME (Transmissible Mink Encephalopathy) en sjukdom hos minkar och andra mårddjur.

Samtliga orsakas av prioner, en typ av proteiner som finns i hjärnan hos oss alla men som kan förändras till formen och då blir dödligt farliga. Så småningom bryts alla normala hjärnfunktioner ner och djuret dör.

prionernas upptäckare, den amerikanske forskaren Stanley Prusiner – som belönades med Nobelpriset 1997 – har i flera år hävdat att vi bara känner till toppen på ett isberg. Prionsjukdomar är sannolikt vanliga i djurvärlden och kan drabba de flesta djur. Ibland kan smittan också hoppa över artbarriären som när BSE spred sig till oss själva och gav upphov till den nya varianten av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.

Detta har gett forskarna nya perspektiv i sökandet efter galna ko-sjukans uppkomst. Tills helt nyligen antog de flesta att BSE var en unik företeelse, men så är det nog inte – vilket dessvärre betyder att det kommer att bli mycket svårare att få svar på frågan om hur epidemin startade. Och utan svar kommer vi att sväva i ovisshet om hur vi ska undvika liknande katastrofer i framtiden.

Faktum är att det idag finns drygt 20 hypoteser om BSE:s uppkomst, enligt den brittiske patologen Steve Dealler som nyligen har gjort en sammanställning.

Hur ska man kunna bringa ordning i en sådan röra? Vilken är den mest troliga hypotesen?

Dealler vågar inte själv ge något svar, men klart är att den hypotes som alla trodde på från början – att BSE har sitt ursprung i scrapie – ter sig allt mindre trolig.

tanken var att smittan spreds över artgränsen när kor i England uppföddes på kött- och benmjöl från får. Men i dagsläget tvivlar de flesta på den tanken av flera olika skäl.

När kor injiceras med scrapie blir de visserligen sjuka, men symptomen liknar inte alls BSE. Inkubationstiden bland korna sänktes inte efter hand vilket är typiskt för scrapie. Även fåren fick kött- och benmjöl, men trots detta steg inte antalet fall av scrapie.

En mycket troligare hypotes enligt de flesta av forskarna är att BSE uppstod spontant genom en genetisk förändring, mutation, hos en enda ko. Detta djur kan sedan, om det slaktades och hamnade i näringskedjan som kött- och benmjöl, har gett upphov till hela epidemin.

En annan möjlighet är att BSE alltid har funnits som en sällsynt sjukdom bland nötkreatur, utan att någon lade märke till den, men att den spred sig epidemiskt när kött- och benmjöl blev vanligt som foder. Det främsta argumentet mot den hypotesen är varför inga andra länder än Storbritannien drabbades.

några forskare tror att källan till BSE var en vild, icke inhemsk, djurart som av misstag hamnade i kreatursfodret. Det skulle förklara varför epidemin bara uppstod i Storbritannien.

Det finns till och med en teoretisk möjlighet att korna fick BSE från oss människor! Den klassiska formen av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom – som är mycket sällsynt men som uppstår spontant hos enstaka människor – kan ha överförts till nötboskapen genom injektioner med mänskliga hormoner vid medicinska experiment på 1960-talet.

Även aska från döda människor kan ha överfört smittämnet eftersom det är vanligt att askan sprids över betesmarker.

Samtliga hypoteser är nu föremål för studier som kanske kan ge en lösning på gåtan inom några år. Fast med tanke på svårigheterna är det möjligt att vi aldrig får ett definitivt svar.

En sak är dock säker. Vi kommer att bli tvungna att vänja oss vid att prionsjukdomar som BSE inte är någon udda, tillfällig företeelse.

ROLAND JOHANSSON/TT