Jordbruksverket vill inte privatisera distriktsveterinärer

Utgångspunkt för Jordbruksverket har varit att det ska finnas ett gott smitt- och djurskydd i hela landet, dygnet runt. De veterinära tjänsterna ska finnas till rimliga kostnader, även i de områden där det finns få djur, heter det i Jordbruksverkets yttrande över revisionsrapporten.

Från Jordbruksverkets sida anser man att det skulle bli avsevärt mycket dyrare för samhället med privata distriktsveterinärer. Bland annat skulle staten och veterinärstationerna behöva skriva avtal på de flesta områden för att nå de statliga målen, som exempelvis en hög beredskap om smittsamma sjukdomar skulle spridas till Sverige.

Verket anser vidare att administrationen kommer att kosta mer för privat verksamhet, liksom jourverksamheten. Enligt verkets egen beräkning skulle de statliga bidragen behöva öka från 90 till 160 miljoner kronor, att jämföra med dagens organisation från 1995, med en ekonomi i balans.

Jourverksamheten kan lösas mycket mer effektivt i en större organisation, påpekar Jordbruksverket också, och säger att det för närvarande är brist på veterinärer.

Distriktsveterinärerna har cirka 15 procent av den veterinära marknaden, vilket är en minskning jämfört med för några år sedan.

Riksdagens revisorer är bland annat kritiska mot att distriktsveterinärerna har tagit på sig en relativt stor del av smådjursverksamheten. Det har de gjort i takt med att lantbrukets behov har minskat.

Bland annat ifrågasätts att skattemedel ska användas för verksamhet som normalt sköts av privata veterinärer i mindre företag.

Gunilla Ingels