Jourhavande reporter
Vilket engagemang för Radio Kristianstad, och speciellt dess musik! Telefonen ringde oavbrutet hos jourhavande, och i andra änden av tråden fanns, i tur och ordning, många radiolyssnare med synpunkter. Många, men inte alla, får nog placeras i ålder över 50 (för att jag ska vara helt säker), men vid närmare bedömning snarare i ålder runt 60 och uppåt. Och de känner sig lite diskriminerade!
– Och nu ligger Radio Kristianstad risigt till, säger Marianne, 60, som tar extra krafttag för att orka protestera. Hon har tröttnat på att ”hålla käften”, som äldre annars ska göra.
–Det ligger ett lagförslag på regeringens bord. Man vill förbjuda diskriminering av bland annat äldre. Och diskriminering är precis vad Radio Kristianstad sysslar med, när det gäller musikutbudet.
Att lokalradion vänder sig till lyssnare från 35 år och uppåt tar Marianne med en nypa salt.
–Snarare till gruppen mellan 35 och 40, säger hon.
Eftersom Marianne vill ha de lokala nyheterna byter hon inte gärna till någon annan kanal.
Margit Engström har bott 12 år i Everöd, men har fostrats av en tillvaro i Säter, i Dalarna. Hon undrar rent av:
–Är dragspel dödskallemärkt här i Skåne? Aldrig får man höra en vanlig vals, eller hambo, eler något sådant i lokalradion. Varför inte lite Kalle Moréus och Kalle Jularbo? Man hör ju ALDRIG ett dragspel och vanlig gammeldans. Kunde man inte sticka emellan nån gång ibland? Undrar Margit, och påpekar att många äldre skulle bli uppiggade av det.
Anita i Åhus säger rakt från hjärtat hur hon känner:
–Det finns ingen radio för oss som är födda 1930 och tidigare. Vilken kanal ska vi byta till? Alla gillar ju inte klassiskt! Fullständigt sanslöst att betala licens. Jag ska gärna följa Karin Perssons uppmaning till lyssnarrevolution!
Anita tycker också att diskussionen mellan radio och lyssnare har pågått länge.
–Men de hör ju inte vad vi säger. Nästan aldrig spelas musik från 50-talet, till exempel, med amerikanska evergreens och underbara svenska artister.
I skaran av kritiker kring musikutbudet finns också Henry Thuresson, nästan 70. Han föreslår att Radio Kristianstad engagerar Bertil Sandström i Osby mer, han som gjort en del radioprogram med Hakon Svärd.
–Fast Radio Kristianstad har kanske haft något program med honom?
Säger Henry Thuresson, och minns radioprogram som ”Hits, men inte längre” och ”Skivor från Vetlanda”.
Nicke, däremot, tar Radio Kristianstad lite i försvar.
–Inte är det Kalle Jularbo, precis. Men det går att hitta en annan kanal, om man vill.
Nicke tycker egentligen inte att det är något fel på Radio Kristianstads musikutbud. Att det är ganska blandat, med faktaprogram på eftermiddagarna, och Bosse Klaar.
–Fast mellan 6 och 10 är det mest som ”Faxåfån, del 2”, säger han.
Och så gillar han inte att en av Kristianstads restauranger får gratisreklam när lokalradion ofta matchar sitt kommande program Pratkvarnen.
–Vår målgrupp är i ålder 35 år och uppåt. Vi får välja sånt som passar så många som möjligt, svarar Gunnar Svensson på Radio Kristianstad när han får höra kritiken.
Radion gör inte bara lyssnarundersökningar i ett statistiskt urval av befolkningen, utan också särskilda musikundersökningar.
–Och där hamnar dragspel i princip sist, säger han.
Men att dragspel och jazz skulle vara dödskallemärkt musik håller han inte alls med om.
–Det finns specialprogram, Spelplats Skåne på måndagar och onsdagar efter 18, till exempel. I februari har vi ett program med Dreamboat Jazz Band, och ett med Hakon Svärd, som är dragspel.
Gunnar Svensson berättar också om en programserie av – faktiskt – Bertil Sandström, och med Janne Ludvigsson och Jazz på Stadt i Hässleholm.
Gunnar Svensson hänvisar till riksradion när lokalradion inte sänder – Body and Soul på lördagar klockan 20, till exempel, och därefter Lönnås toner, och schlagermusik från förra århundradet.
–Men på dagtid måste vi ha en blandning som vi hoppas tillfredsställer så många som möjligt.
Om Pratkvarnen och gratisreklamen säger Gunnar Svensson att radion kommer att ha tre program i samarbete med den aktuella restaurangen.
–Vi kan gärna samarbeta också med andra restauranger framöver.
– Får man göra någon glad, undrar Ingrid försynt när hon ringer, och svaret blir förstås: mer än gärna!
Hon berättar om bussturen från Resecentrum till Österäng på onsdagen klockan 15.36.
– De var två busschaufförer med, en som skulle lära sig turen och en till. Extrachauffören, som inte är så hemskt gammal, är värd en stor bukett rosor, konstaterar Ingrid.
Inte nog med att han först hjälpte två tanter med rullator till en sittplats. Senare kom en farbror, också med rullator. Han blev också hjälpt av chauffören till en sittplats.
Kände du förresten att solen värmde igår. Hoppas det håller i sig! Jourhavande reporter är åter på plats på måndag, ha en bra helg.
GUNILLA INGELS