Likhundar letar gammal massgrav
– Det är egentligen ingen skillnad på ett slagfält från 1600-talet och en plats där det varit skottlossning 2007, säger kriminalinspektör Mats Attin från Malmöpolisen till TT.
Arkeologer och poliser har mycket att lära av varandra, anser han. Arbetet är i grunden detsamma, ett händelseförlopp ska rekonstrueras.
Var det 50 eller kanske 500 bönder som dödades vid Borstbäcken nordväst om Sjöbo? Vilka skräckscener som utspelade sig i de vackra omgivningarna mitt i Skåne ger varken danska eller svenska arkiv svar på. Men berättelserna har gått vidare muntligt genom århundradena.
– Det gör det lite extra spännande att gå ut med arkeologiska metoder, säger slagfältsarkeolog Bo Knarrström. När arkeologernas traditionella metoder inte räcker till får alltså polisen rycka ut. I det här fallet har det möjliggjorts genom en donation.
Den här veckan genomsöks terrängen kring Borstbäcken av kriminalsökhundar, också kallade likhundar. De har markerat vid ett ställe, som tidigare utpekats som möjlig plats för en massgrav.
Förra året genomsöktes området med metalldetektor. En handfull pistolkulor från 1600-talet, hästskor och blankvapen, som arkeologerna tror tillhörde bönderna, gav åtminstone delvis belägg för att ett slag verkligen ägt rum. Skåne var vid denna tid en del av Danmark, men danskarna förlitade sig i stor utsträckning på bondeuppbåd för sitt försvar. En teori är att ett sådant bondeuppbåd stötte på svenska soldater, som under sitt anfall mot Skåne var ute i trakten för att samla in mat och andra förnödenheter.
Bönderna var troligen dåligt beväpnade och de soldater de mötte var riktiga krigsveteraner, som varit med om otaliga bataljer, påpekar Bo Knarrström.
– Det kan man ju tänka sig hur det slutade, säger han. (TT)
Cecilia Klintö/TT Fritz Schibli
