Litteratur för öronen

De talar högt, ändå talas det ganska tyst om dem. Många vet knappt att de existerar. I bästa fall finns de undanstoppade i något hörn i bokhandeln. Likväl är inlästa böcker ett betydande fenomen, ja faktiskt det litterära segment som växer snabbast i Sverige i dag. Ökningen är markant på försäljningssidan och på landets bibliotek gjordes två miljoner talbokslån förra året. I länder som USA, Storbritannien och Tyskland är inlästa böcker en viktig och självklar del av bokmarknaden. I USA är det snarare regel än undantag att nya böcker av kända författare samtidigt utkommer i tryckt och inläst form. Och händer det där, händer det gärna även här. Delvis kan den dolda tillvaron förklaras av en viss begreppsförvirring. Heter det ”talböcker”, ”kassettböcker” eller rentav ”audioböcker”? Eller ”hörböcker”, det namn som lanseras när nu Norstedtskoncernen ger sig in på en marknad som länge helt dominerats av en aktör, Bonnier Audio. Talböcker kallas de böcker som biblioteken läser in, för synskadade och dyslektiker, varför de kommersiella produkterna fick namnet kassettböcker. Men kassettband är på väg att försvinna och Norstedtskoncernen satsar därför enbart på cd. Alltså hörböcker. Mediet är ju alltid inte budskapet. Dessutom kan cd:n kan vara passé redan inom några år, säger Svante Weyler, förlagschef på Norstedts. Hörböcker fungerar även om vi i framtiden laddar hem mp3-filer över nätet. Så varför har inlästa böcker haft det motigt? Svante Weyler menar att det delvis beror på att i närmast haft en monopolsituation i Sverige. – Det har inte varit bra. Mångfald behövs. Exemplet Tyskland visar att det krävs att fler förlag engagerar sig för att marknaden ska växa och utgivningen breddas. Utvecklingen har varit oerhört snabb där de senaste åren. Utgivningen har också varit lite stelbent i Sverige, säger Svante Weyler. – I Sverige har hörböcker ungefär samma längd. Man skulle kunna ge ut kortare hörböcker, till exempel novellurvall. I Tyskland finns en enorm spännvidd i utgivningen, allt från antologier med skräcknoveller eller persisk poesi, till radioteater och samtida romaner. Likväl har försäljningen i Sverige ökat radikalt under 90-talet. Och detta trots ljumt intresse från bokbranschens mellanled, liksom från kulturlivet överlag. Christina Andersson – förlagschef på Bonnier Audio – är lika förvånad som förbryllad över ointresset. Inte utan skäl. Bonnier Audio är marknadens gigant, ger ut fyrtiofem titlar årligen och har en årsomsättning på 46 miljoner kronor vilket motsvarar ett medelstort, svenskt bokförlag. Och upplagorna är stora. – En ny titel säljer mellan tolv- och femtontusen exemplar under det första året, säger Christina Andersson. Det är gigantiska försäljningssiffror i jämförelse med normalupplagorna för tryckta böcker. Inlästa böcker har dessutom en annan fördel. Traditionellt har bokförlagens backlistförsäljning varit deras guldgruva. Idag är backlistförsäljningen minimal eftersom lagerhållningen kostar mycket pengar. När det gäller inlästa böcker är lagerhållning ett betydligt mindre problem. Efter den första upplagan kan böckerna enkelt och billigt mångfaldigas, beroende på efterfrågan, i det oändliga. Bonnier Audio har fyrahundra titlar som fortsätter att sälja år efter år. Backlistförsäljningen är oerhört viktig, understryker Christina Andersson. Huvudsakligen ger Bonnier Audio ut kassetböcker. Försök med cd i Lyssnarklubben har varit föga framgångsrika. Men framöver går man förmodligen successivt över till cd; cd-spelare är numera standard i nya bilar. Hur hittar man då hörböcker när bokhandeln inte uppfyller förväntningarna? Den ojämförligt viktigaste försäljningskanalen är Bonnier Audios bokklubb, Lyssnarklubben, med 45000 medlemmar. I utgivningen är mainstream-profilen iögonfallande, även om det inte saknas kvalitet. Moderna romaner och klassiker, deckare och barnböcker dominerar, medan lyrik, ”smalare” prosa och facklitteratur tillhör undantagen, liksom debutanter. När Norstedts seglar ut på marknaden under hösten sker det naturligt nog med välkända flaggskepp som Majgull Axelsson, Åke Edwardsson, Herman Lindqvist och Mikael Niemi. Så småningom kommer dock utbudet att breddas, säger Svante Weyler. Christina Andersson på Bonnier Audio vill gärna ge ut fler klassiker, populärvetenskapliga och folkbildande författare. I år utkommer Dick Harrisons Augustvinnande Stora döden liksom Herman Lindqvists bok om Axel von Fersen. Romaner är likväl den största genren. Bland årets nyheter återfinns Elsie Johanssons romantrilogi Glasfåglarna / Mosippan / Nancy och Marie Hermansons Ett oskrivet blad, liksom Jayne Anne Phillips Moderskärlek och Sidney Sheldons När himlen faller ned. Årets bästsäljare är dock JK Rowlings tre första böcker om Harry Potter. Klassikerutgivningen är också central. I år utkommer allt från Boccacios Decamerone till Douglas Adams Restaurangen vid slutet av universum. Och i höst blir det två gånger Strindberg. Hemsöborna i en ny – den andra – uppläsning av Börje Ahlstedt. Därtill Strindbergs mindre kända, mycket läsvärda och säkert mycket hörvärda kortroman Ensam, uppläst av Erland Josephson. Och uppläsaren har en nyckelroll. Krister Henriksson är en av de mest populära tillsammans med Helge Skoog och Per Myrberg vars tolkning av Dostojevskijs Brott och straff är ett smärre – arton timmar långt – underverk. Mest populär är dock Torsten Wahlund. ”Han kan läsa telefonkatalogen så att det blir spännande”, lär en entusiastisk lyssnare ha sagt. Kända skådespelare anlitas ofta eftersom få författare kan, eller ens vill, läsa in sina egna böcker. Endast Torgny Lindgren kan dock läsa Torgny Lindgren, betonar Christina Andersson. Håkan Nesser läser ibland och hans senaste Van Veeteren-roman – Svalan, katten, rosen, döden – utkom nyligen samtidigt som den tryckta boken. Detta med parallellutgivningen är högst medveten satsning. I höst utkommer både Göran Tunströms oavslutade roman Försök med ett århundrade och Karin Fossums kriminalroman Älskade Poona i parallellutgåvor. Parallellutgivning är avgörande om läsare ska upptäcka hörböckerna, det tror alla förlag. Alla? Alla två, snart tre, alltså: Bonnier Audio, Pan Hörböcker (Norstedtskoncernen) och uppstickaren Talande böcker. Sveriges Radios förlag – som gav ut legendariska författaruppläsningar signerade Tomas Tranströmer och Gunnar Ekelöf – är numera nedlagt. Satu Röjmar driver själv Talande böcker sedan ett och ett halvt år. Likväl har hon lyckats locka till sig såväl Liza Marklund och Viveca Lärn som Barbara Voors och Marianne Fredriksson. Författarnas gemensamma nämnare stavas Piratförlaget och Bengt Nordin, litterär agent – två aktörer som överhuvudtaget är på väg att, och framför allt vill, förändra den svenska bokmarknaden. Om de lyckas återstå att se. Vilka är då lyssnarna? Kort sagt, den läsande allmänheten. Att hörböcker – i motsats till tryckta böcker – skulle ha fler manliga än kvinnliga lyssnare är en myt, enligt Christina Andersson. Givetvis finns synskadade bland lyssnarna. Men lejonparten är, vid sidan av dyslektiker och människor som saknar läsvana från uppväxten, trogna P1-lyssnare och alldeles vanliga läsare som vet att uppskatta en god bok med öronen. Svante Weyler berättar att när han bodde i Berlin brukade familjen alltid lyssna på hörböcker när de bilade hem till Sverige. – En gång när vi kom fram efter den långa resan satt hela familjen kvar i bilen, utan att packa ur, för att lyssna klart på kapitlet. Vem? Vad? Sjöwall/Wahlöös Mannen på balkongen. Uppläst av legendaren Thorsten Wahlund. ÖRJAN ABRAHAMSSON Fakta: En inläst bok kostar ungefär lika mycket som en tryckt, mellan 200 och 400 kronor. Kassettband dominerar, men cd-utgivningen ökar successivt. Bokklubben Lyssnarklubben har 45 000 medlemmar som kan välja bland ett femtiotal nya titlar årligen, plus ytterligare fyra hundra titlar. Bästsäljare alla kategorier är Hasse Alfredsson Lagens långa näsa som sålt i 65 000 exemplar. Aktuellt: J M Coetzee: Onåd (uppläsare Krister Henriksson) Giovanni Boccacio: Decamerone (uppläsare Marie Richardson och Per Myrberg) Sture Linnér: Tidevarv komma, tidevarv försvinna (författaruppläsning) Viveca Lärn: Hummerfesten (författaruppläsning) Liza Marklund: Studio sex (uppläsare Katarina Ewerlöf) Antoine de Saint-Exupéry: Lille Prinsen (uppläsare Max von Sydow) Nathalie Sarraute: Innan bilden bleknar (uppläsare Gunnel Lindblom och Irene Lindh) Hörtips: Fjodor Dostojevskij: Brott och straff, del 1-3, (uppläsare Per Myrberg) Kerstin Ekman: Vargskinnet – Guds barmhärtighet (uppläsare Helena Brodin) Henning Mankell: Mördare utan ansikte (uppläsare Stefan Sauk) Agneta Pleijel: En vinter i Stockholm (uppläsare Marie Göranzon) Göran Tunström: Juloratoriet (författaruppläsning) Aksel Sandemose: Varulven (uppläsare Krister Henriksson) Bernhard Schlink: Högläsaren (uppläsare Krister Henriksson)