LUKTSINNET – din okände beskyddare

Har du någon gång varit i en situation där du förlorat förmågan att känna lukter? Morgonkaffet doftar inte och avgaserna från bilen sticker inte längre i näsan. Världen har plötsligt blivit helt neutral och tråkig. Ja, kanske till och med farlig eftersom luktsinnet är ett utpräglat varningssystem. Steven Nordin är docent och forskare vid Umeå universitet. Han har specialiserat sig på förändringar i luktsinnet. Vi tänker inte på det men varje gång vi andas gör vi en bedömning av miljön. Vi kontrollerar om den är okej eller inte, säger han. Luktcentrum är beläget i tinningloben. Doftmolekyler transporteras till luktreceptorer högst upp i näsan som sedan omvandlar dem till elektrisk aktivitet och skickar dem vidare genom luktnerven. Luktreceptorerna är mycket utsatta och sårbara och byts ut en gång per månad, berättar Steven Nordin. Luktsinnets roll är att attrahera oss till potentiellt bra saker och göra oss uppmärksamma på sådant som är farligt för oss. En människa med ett gott och intakt luktsinne kan känna cirka 10000 olika dofter och forskarna vet numera ganska mycket om den komplicerade procedur som sätter igång när vi identifierar dessa luktämnen. Det finns också teorier om att varje doftreceptor fungerar som mottagare för en hel grupp av doftmolekyler. Forskarna har också kommit fram till att vad som upplevs som behagliga och attraktiva dofter inte är medfött, den erfarenheten förvärvar vi. Den baserar sig på tidiga erfarenheter och om vi stöter på en doft som vi inte känner igen klassificerar vi den genom associationer, säger Steven Nordin. Men lukt som vi egentligen tycker är god kan också väcka aversioner om vi har negativa minnen kopplade till den. Och en doft på fel ställe kan ha samma effekt. Parmesanost luktar jättegott i köket men i en hiss kan den lätt upplevas som mycket obehaglig, säger Steven Nordin. Dofter är signaler och liksom djuren sänder även vi människor doftsignaler till varandra. Men i det moderna samhället har vi tagit hjälp av parfym, hygienprodukter och ett idogt tvättande försöker vi dölja vår kroppslukt. Och med det också mycket av vårt naturliga sätt att attrahera varandra och känna igen varandra. Men frågan är om vi verkligen kan dölja alla dofter. Det talas mycket om att feromoner, en slags kemiska signaler som skickas genom luften mellan olika individer, påverkar oss omedvetet. Mest utforskade är de hos insekterna, men många forskare tror att även vi människor sänder ut dessa doftsignaler. Hur det skulle fungera eller på vilka områden finns det inga vetenskapliga bevis för än men det forskas intensivt och teorierna är många. En är att det är dessa doftsignaler som vi omedvetet uppfattar när vi attraheras av varandra, alltså en slags omedveten sex- och kärleksdoft som utsöndras framförallt genom svett. Att olika ämnen i svett påverkar oss är bevisat i studier där kvinnor som lever tillsammans efter en tid visat sig synkronisera sina menstruationer. Men några bevis på kärleksattraktion genom feromoner finns ännu inte även om forskare i USA lyckats mäta vissa effekter på kvinnor när de utsatts för hormonet androstedion i manlig hud. Däremot har det konstaterats i en stor amerikansk-schweizisk undersökning att mannens doft påverkar kvinnor när det gäller valet av far till barnen. Om hon tycker att han luktar gott kan han bli en lämplig far, tycker hon att han luktar illa ska hon skippa honom. Det är genetiskt betingat, luktar han illa har han helt enkelt fel gener för gemensamma barn, säger Steven Nordin. Dofter används också för att väcka känslor och associationer och de kan också få oss att agera på ett speciellt sätt. Vi blir hungriga och handlar mer om det doftar bröd i matvaruaffären och varor måste också dofta för att vi ska vilja köpa dem. Bilindustrin luktsätter nya bilar och till och med cd-romskivorna luktsätts, säger Steven Nordin. Aromaterapi bygger på denna idé, att olika dofter kan förändra våra sinnesstämningar. Med hjälp av eteriska oljor kan vi genom massage, parfymer, doftlampor och doftstenar skapa lugn eller aktivitet, skicka erotiska signaler eller väcka nostalgiska känslor. Lavendel ger ofta associationer till lugn och harmoni och har också den funktionen inom aromaterapin. Den är en slags universalolja, lugnade och rogivande, antiseptisk och läkande. Inte konstigt att lavendeldoftande påsar förr i tiden var vanliga i linneskåpen. Rosor är kärleksblomman nummer ett och rosenolja anses mycket riktigt vara ett afrodisiakum, det vill säga bra för erotiken. Andra oljor som också sägs befrämja kärlek och erotik är ylang-ylang, muskatellsalvia, patschuli, jasmin och sandelträ. Doften av citrus sägs göra dig lite piggare och besväras du av depression kan olika citrusoljor också vara bra. Då kan man droppa lite apelsin, citron, grapefrukt eller neroliolja i doftlampan eller massageoljan. Även eukalyptus har en förmåga att ge energi till både kropp och själ. Några droppar i ett doftkrus eller på kudden kan dessutom hålla vårförkylningen borta. IRENE AHLBERG/PM