Många omkomna under mörkt brandår

Senast i helgen omkom två personer i bränder i lägenheter, en 55-årig kvinna i Gävle, samt en 59-årig man i Trelleborg.

– I värsta fall kan vi komma upp i 100 döda i bränder i år, säger Göran Schnell, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, till TT.

Sedan millennieskiftet har i genomsnitt 109 personer årligen dött i bränder i Sverige. I år sköt dödstalen i höjden under oktober och november, med 11 respektive 15 döda. I december, som är den månad då det brinner mest i våra hem, är dödssiffran hittills fem. Även fast siffrorna över antalet döda i bränder ökar något i år vill inte Schnell dra slutsatsen att utvecklingen går åt fel håll.

– Till viss del är det slumpen som styr. Så det har inte blivit värre, men inte heller bättre tyvärr, säger han, och fortsätter:

– Trots att brandvarnarna funnits på allvar i hemmen sedan mitten av 90-talet har det inte gett avtryck i statistiken.

Vad som startat dödsbränderna förblir i de flesta fall en gåta för utredarna. Den vanligaste kända brandorsaken är rökning, och under julen levande ljus. Det är inte heller ovanligt att alkohol finns med i bilden.

– Kombinationen alkohol och rökning, att man sitter sent på kvällen i soffan och nickar till, är vanlig när det gäller dödsbränder. Köket och spisen är också vanliga brandplatser. De flesta som omkommer i bränder i Sverige är äldre personer över 65 år.

– De bor ofta ensamma och är inte lika rörliga. Många är helt oförmögna att hantera en brandsituation tillräckligt snabbt. Vi tycker inte att kommunerna har tagit tillräcklig hänsyn till brandskyddet och säkerheten för äldre som bor ensamma, säger Göran Schnell.

För att höja brandsäkerheten förespråkar Brandskyddsföreningen bland annat om pulversläckare, brandfilt och nätanslutna brandvarnare.

– De är dyrare än batteridrivna brandvarnare, men det är väl investerade pengar. Hur många skulle acceptera ett batteridrivet kylskåp eller en batteridriven tv? (TT)

Anja Eriksson