No Fun - ett litterärt projekt

”Postnihilistisk sociologilitteratur. Lite psykologi. Lite neurologi. Lite fuckologi.”

Så marknadsför sig det lilla malmöbaserade förlaget No Fun, som hämtat sitt namn från b-sidan av Sex Pistols singel Pretty Vacant, vilken också finns att ladda ner som ljudfil på förlagets hemsida. Vad ”fuckologin” och allt det andra innebär i praktiken framgår inte och även förlagets redaktör Paul Soares är svävande när jag ber honom beskriva No Funs verksamhet:

– Det är svårt att beskriva vad förlaget egentligen är. Men man kan i alla fall säga att det är ett litterärt projekt och att utgivningen på olika sätt kretsar kring undersökningar av Intet. När jag startade förlaget var jag starkt påverkad av Anders Olssons fantastiska bok Läsningar av Intet, som följer en lång tradition av poetisk nihilism. En annan urkund är Linjen, en brevväxling om nihilismen mellan Ernst Jünger och Martin Heidegger, två författare med djupa kunskaper i ämnet. Det är en viktig bok. De flesta människor vet inte vad nihilism är, eller att de omfattas av den.

Sedan starten 2001 har No Fun hunnit ge ut tre titlar: Niklas Darkes ”adventskalender” Kanintricket, Christian Ottesens essäsamling Inte bara Shakespeare och Niklas Qvarnströms kritikerhyllade malmöskildring Memento Malmö. Trots att Paul Soares inte har gett ut någon av sina egna böcker på förlaget (han debuterade på Ink 1999 med romanen Det finns inga hajar i Tisaren) svävar hans ande över utgivningen.

– Jag vill att No Fun ska vara en frizon. Litteraturen är det enda som får stå i centrum. Någon ekonomisk vinst finns inte med i bilden. Alla våra böcker är billiga och allt arbete som görs i förlaget är ideellt. Förutom Paul arbetar också Mikael Nydahl (formgivare med mera) och David Krantz (diverse konstnärligt) med No Fun. Paul och Mikael jobbar även tillsammans med ett systerprojekt, den åttiofyraåriga tidskriften Ariel, som har ”ett öra stadigt vänt mot litterära och geografiska gränsland”.

Paul, som själv kommer från Stockholm men numera bor i Malmö, menar att Skåne är en bra litterär arbetsplats. Däremot har han inte mycket gott att säga om sin gamla hemstad.

– Men det har inte primärt att göra med det litterära klimatet. Det finns en obehaglig konsensus av något slag där som är svår att sätta fingret på, som förvisso också avspeglas i det litterära klimatet.

När jag frågar om malmöpoeten Kristian Lundbergs nya diktsamling (som kommer ut på No Fun i februari) blir Paul betydligt gladare:

– Ja, det är en väldigt bra bok. Jag har bett Kristian radikalisera det han tidigare har arbetat med och det har han gjort också. Hardcore heter boken och det är just vad den är.

Petter Bengtsson