POCKET. Få författare har haft ett sådant inflytande över 1900-talets mera avancerade romankonst som William Faulkner (1897-1962). Trots att han var från USA - och företrädesvis gestaltade sönderfallande sydstatsmiljöer - kom hans betydelse att bli störst i Europa.
Man märker influenserna in i våra dagar, särskilt kanske hos portugisen Antonio Lobo Antunes och belgaren Hugo Claus, bägge presumtiva nobelpristagare. Själv tilldelades Faulkner - med ett års fördröjning - priset för 1949.
I likhet med Steinbeck var han en produktiv och ojämn författare, som långt ifrån alltid lyckades leva upp till intensiteten och den djärva berättartekniken i mästerverk som Stormen och vreden och Medan jag låg och dog.
Av Åke Runnquist har The Sanctuary (i original 1931) en smula förklenande kallats ”en gangsterhistoria i den hårdkokta stilen”. Med återutgivningen i Delfinpocket av Mårten Edlunds översättning från 1951 under titeln Det allra heligaste kan den intresserade läsaren för en billig penning nu bilda sig en egen uppfattning.
JAN KARLSSON