Sarri och samernas språk

Peter Sarri är samisk bibliotekskonsulent i Jokkmokk. Tidigare var han anställd som bibliotekarie på forskningsbiblioteket på Ajtte fjällmuseum i Jokkmokk, huvudmuseum för samisk kultur i vårt land. Intresset för litteratur fick Sarri med sig i modersmjölken, bokstavligt talat.

Hans mor, som har samiskt ursprung, heter Annok Sarri Nordrå och är författare. Bland annat har hon skrivit en bok om Peter som pojke, Gutten som ville sette spor etter seg (1977). Olav Nordrå – hans far – som inte var av samisk härkomst, var verksam som författare och kulturjournalist.

Peter Sarris arbetsuppgifter är mångskiftande: Han expedierar fjärrlån av samisk litteratur till alla bibliotek i landet. Efterfrågan är störst från universitetsbiblioteken. Han levererar depåbibliotek till alla folkbibliotek som så önskar, men det är främst norrländska kommunbibliotek som beställer.

Sarri katalogiserar all sin litteratur på egen hand. Hans depåbibliotek består av cirka 3000 böcker på samiska. Det handlar om ett tusen titlar, gånger tre.

–Men 1999 räckte inte pengarna till inköp av en enda ny bok, säger Sarri. Det måste vi rätta till i efterhand.

för att få en uppfattning om hur många boktitlar som finns på de tre samiska språken, gör vi en sökning på Libris. Resultat: 697 titlar på nordsamiska, 119 titlar på lulesamiska och 106 på sydsamiska. Vi kontrollerar hur stor andel som är barn- och ungdomslitteratur. Resultat: 109 titlar på nordsamiska, 42 på lulesamiska och 20 på sydsamiska.

Peter Sarri skickar ut samiska böcker till föreningarna Stockholms citysamer, Göteborgs sameförening, till samiska byar, skolor och institutioner.

–Jag skall pröva att få ut mina böcker till samernas sommarvisten, säger han. Men då gäller det att hitta någon på plats som tar ansvar för böckerna. Verksamheten kan ju liknas vid en sorts arbetsplatsbibliotek. De renskötande samerna är på sina sommarvisten under en till två månaders tid medan kalvmärkningen pågår. Ettriga mygg har skrämt upp renarna till fjälls, där de föder sina kalvar. Betet är bättre på högfjället på sommaren, då ytorna är friare där än nere i skogen.

Peter Sarri berättar att han köper in allt som publiceras på samiska. Han har också nära samarbete med biblioteket på Ajtte, som har ambitionen att införskaffa allt som berör den samiska civilisationen.

i egenskap av samisk bibliotekskonsulent har Sarri till uppgift att planera för samernas bokförsörjning i framtiden. Han tycker det är problematiskt med bara ett centrum för den samiska biblioteksverksamheten. Istället skulle han vilja satsa på att tre centra etableras i de tre samiska språkens huvudsäten.

–Det första borde vara beläget i Jokkmokk och härbärgera all samisk litteratur som är skriven på lulesamiska. Ett andra centrum skall ligga i Kiruna och vara specialiserat på nordsamisk litteratur. Nordsamiska talas av 75 till 80 procent av alla samer. Gaaltije, ett sydsamiskt kulturcentrum i Östersund, skall ansvara för den sydsamiska litteraturen. Kompetensen att förse lokala svenska bibliotek med litteratur på de tre samiska språken, skall vara förlagd till dessa platser, anser Sarri.

Han ser gärna att de två bokbussar som trafikerar sametrakter – en ligger nere, förhoppningsvis tillfälligt – kopplas till en ny samisk biblioteksplan. Dessa två trafikerar sydsamiska trakter och lånar därför bara ut sydsamisk litteratur. Sarri vill få in all bokbussverksamhet inom alla samiska områden i en ny biblioteksplan. Han anser att problemet nog behöver utredas mer, men tilläger att det är omöjligt att i längden bedriva

bokbussverksamhet i projektform.

–Det är alltid viktigt att understryka, säger Sarri, att en samisk biblioteksstruktur är ett komplement till den vanliga svenska.

genom svensk Biblioteksförenings försorg (SAB) fick Peter Sarri förra året möjlighet att åka på en urbefolkningskonferens för bibliotekarier på Nya Zeeland. Genom att delta skaffade han sig också ett stort kontaktnät med urbefolkningsbibliotekarier runt om i hela världen. Det övergripande temat för konferensen var att belysa urbefolkningarnas kunskap och värderingar i informationssamhällets tidsålder. Upphovsrätten till urbefolkningarnas kultur och hur man skall kunna vinna ett brett stödd för biblioteksverksamhet från organisationer, stammar och nationer dryftades.

Nästa konferens för urbefolkningsbibliotekarier världen över, kommer att äga rum i Jokkmokk i september i år. Peter Sarri är för tillfället i full färd med att skapa förutsättningar för att det skall bli en framgångsrik konferens.

–Temat blir detsamma som gällde för den första konferensen, säger Sarri.

Veckan efter den konferensen kommer ”Barents Library Conference” att arrangeras i Jokkmokk. Norrbottens län och Västerbottens län ingår i Barentsregionen på den svenska sidan, som i övrigt inkluderar delar av

Norge, Finland och Ryssland. Konferensen äger rum under samma vecka som Bok- och biblioteksmässan i

Göteborg. Man har upprättat ett samarbete med mässan i västkustmetropolen, där urbefolkningarnas litteratur kommer att aktualiseras år 2001.

Ursprungsbefolkningens traditionella kunskap, biblioteksfrågor i glesbygd, samarbetet mellan arkiv och bibliotek och just urbefolkningens litteratur är bland de ämnen som kommer att diskuteras på Barentsregionens konferens. Det händer mycket av biblioteksintresse i Jokkmokk under det kommande året.

STEN JACOBSSON