Stort äventyr för en liten kille

Det fanns en gång en liten kille som var på sitt första scoutläger. Det stora äventyret, som alla pratat vitt och brett om, under hela den våren. Tillsammans med föräldrarna, inhandlades den första sovsäcken för 28,50 på EPA. Med den första sovsäcken, dolken och vattenflaskan växte tuppkammen och den lille killen förvandlades till hjälten från andra världskrigets dagar. Detta var då vid tiden före lägret. Lägret blev en katastrof.

Nätterna det året var ovanligt mörka. Det gick bara inte att erkänna sin rädsla för det ovissa och mörka, så kunde bara inte en hjälte från andra världskriget bete sig. Ont i huvudet, kunde vem som helst drabbas av. Fullproppad med albyl och i samtalet med en snäll ledare, somnade den lille hjälten första natten på sitt första läger. Men sömnen den natten varade bara någon timme, plötsligt klarvaken och med en kissnödighet vars motsvarighet aldrig tidigare upplevts så var krisen ett faktum. Att välja mellan pest och kolera är en sak men att välja mellan en våt sovsäck eller mötet med all obehagliga figurer som stryker runt i mörkret, är något helt annorlunda. Mörkrets obehag övervanns och en stund senare, var det en lycklig liten kille som kröp ner i en torr sovsäck. Jag klarade det. Lika lätt blev det dock inte att övervinna längtan efter mamma, pappa och hatade småbröder.

Den lille killen är idag, lägerchef på Scout 2001. Vi är många som arbetat både länge och väl, för att uppnå målet. Många är också de, som betalat för att få göra det. Svårt att förstå, men så är det med människor som drivs av en övertygelse.

I vårt fall är det en övertygelse om vikten av att stödja unga människor i deras utveckling till individer, som vill ta ansvar för sig själva och vår gemensamma samhällsutveckling. Vårt scoutläger har blivit den gigantiska mötesplats som vi ville skapa. Unga människor från en mängd nationer, med gemensamma värderingar, möts och får gemensamma erfarenheter, vinner vänskap och förtroende. Detta är vårt bidrag till världsfreden och vår övertygelse om att vi har ett vinnande koncept är stor.

Mycket är stort på ett läger som Scout 2001, med drygt 26000 deltagare. Stort kan också vara litet. I ett internationellt perspektiv har vi arbetat med mycket små kostnadsramar och en förhållandevis begränsad organisation. Många tekniska och organisatoriska problems lösningar präglas av stor kreativitet där våra funktionärer sett många möjligheter och få begränsningar. Flera är också de externa partners som helhjärtat stött vår verksamhet. För oss scouter blir detta också en bekräftelse på att vi gör rätt saker.

Under den gångna lägerveckan har jag ofta fått frågor som:

Vad är det viktigaste med Scout 2001?

Vad är det värsta som kan inträffa under Scout 2001?

Vad vill du uppnå med Scout 2001?

Den första frågans svar, är att varje enskild scout ska få uppleva en fantastisk sommarvecka. Den andra frågans svar vet jag inte, den finns någonstans där ute i mörkret, i det okända. Vi har i vår planering strävat efter att förutse det mesta, men det finns ändå en oro för att det finns något vi inte förutsett.

Svaret på den sista frågan är en förhoppning om att det ska ha funnits många kissnödiga pojkar och flickor som förmått sig att möta mörkret och det okända. Trots att beskrivningen kan tyckas naiv är jag övertygad om att det handlar om personlig utveckling eller om du så vill – scouting.

Tommy Rosengren

Lägerchef