Annons
Nyheter

Toner för öra och själ

Nyheter • Publicerad 18 mars 2001
Andningsmönster, hjärtfrekvens, blodtryck, den elektriska aktiviteten i muskler och hud, temperatur samt pulsvolym och pulshastighet påverkas av musik. Bild: ROGER LUNDSTEN/SCANPIX
Andningsmönster, hjärtfrekvens, blodtryck, den elektriska aktiviteten i muskler och hud, temperatur samt pulsvolym och pulshastighet påverkas av musik. Bild: ROGER LUNDSTEN/SCANPIXFoto: 

Musik är ljud, ordnade så att vår hörsel uppfattar dem som harmoniska. Att musik påverkar sinnesstämningen känner de flesta till, men vilken musik man upplever som positiv eller negativ är individuellt. Musik kan också skapas av naturen. Där finns vinden, träden och vattnets brus, och där finns fågellåt och andra djurläten. Att musik är läkande och botande har varit känt länge. Dess effekter är olika beroende på om man själv utövar den eller är passiv lyssnare. Men i båda fallen är påverkan positiv. redan de gamla grekerna ansåg att musiken påverkade och förändrade människan och i Kina menade Konfucius redan på 400-500 talet före Kristus att musik inverkade välgörande på människans själ. Nationella folkhälsokommittén konstaterade också i sitt slutbetänkande (SOU 2000:19) om ”Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan” att kultur, och därmed även musik, har stor betydelse för människors hälsa. Detta har även flera nutida forskare kommit fram till. C L Krumhans och J Stadley har dokumenterat att känslomässiga stämningar som framkallas av musik ger en hel rad fysiologiska effekter. Andningsmönster, hjärtfrekvens, blodtryck, den elektriska aktiviteten i muskler och hud, temperatur samt pulsvolym och pulshastighet påverkas. Stresshormonet kortisol har också visat sig sjunka när man lyssnar på eller utövar musik. Paul Robertson är professor i musik och psykiatri och en flitigt anlitad föreläsare om musikens betydelse för hälsan. 1971 var han med och startade ”Medici String Quintet”, en stråkkvintett som turnerar runt världen och bland annat gästspelar med läkande musik på mentalsjukhus och fängelser. – Fängelser och mentalsjukhus är fulla av människor som inte kan skilja på ett vänskapligt och fientligt närmande. Musik är perfekt för att hjälpa till att lösa personliga, sociala och samarbetsproblem, säger han. tillsammans med neuropsykiatern Peter Fenwick bedriver Professor Davidson också neurologisk forskning, speciellt inriktad på att utforska hur hjärna och musik står i förhållande till varandra. Högra hjärnhalvan tar företrädesvis hand om harmoniserande ljud medan oharmoniska ljud tas om hand i vänstra delen, berättade Paul Davidson på stockholmskonferensen ”Health and design” i fjol. Lägger man därtill att höger hjärnhalva är den som uppfattar känslor och stämningar, det ickeverbala, och den vänstra den som uppfattar det verbala och logiska kan man lista ut vad olika kompositörer vill med sitt tonspråk när de ”talar” med olika delar av lyssnarens hjärna. –Det är ingen slump att västerländsk religiös musik favoriserar musik som vänder sig till högra hjärnhalvan. Den vill öka känslan av emotionellt välmående, sade han. Det finns enligt professor Davidson läkare som använder musik för att lära sina patienter kontrollera smärta. Även när det gäller behandling av demens har musik visat sig vara effektiv. – Människor som inte minns sina närstående eller ens vilka de själva är har ofta det musikaliska minnet intakt. en musikstil som ofta visat sig ha hälsoeffekt är klassisk, men också specialkomponerad musik är effektiv. Christina Divén och Björn Melander ger ut och komponerar avslappnings- och meditationsmusik på Theta förlag. De använder melodiösa tonslingor som hjälper människor att minska stressnivån. Den kan också hjälpa till att slappna av spända muskler och reducera spänningsvärk, dämpa oro och öka trygghetskänslan. –Vi utgår från hur vi själva och andra påverkas när vi väljer eller skapar musiken. Sedan har vi läst om forskning som bekräftar det vi upplevt, berättar Christina Divén. Knepet att ta till musik för att må bra används av enskilda men också av många skolor och förskolor, sjukvården, tandläkare, affärer med flera. –I skolor kan musiken användas både som en mjukstart på dagen, för avslappning och för ökad koncentration, berättar Christina. en skolsköterska har med gott resultat bytt ut huvudvärkstabletter mot avslappning till en femminuters avslappningsskiva. På sjukhuset i Skövde pågår en studie där man använder Thetas musik i bland annat väntrum, på avdelningar och i operationssalar för att sprida lugn. En utvärdering ska sedan ske där man ska utröna om musiken haft någon effekt. Även sömnen är viktig för hälsan. Störd sömn försämrar immunförsvaret och ny forskning har visat att sömnbrist är en viktig orsak till utbrändhet. –Jag fick ett samtal från en kvinna som ersatt sina sömntabletter med en av våra skivor. En annan kvinna kunde sluta med värktabletter med hjälp av vår musik, säger Christina. Kvinnan hade haft värk i axlar och nacke under många år. Musiken hjälpte henne att slappna av så att värken försvann. I forskarsammanhang har det diskuterats om det är musikens distraherande förmåga eller om det är fysiologiska reaktioner som påverkar människor. Tyske anestesiläkaren Ralf Spintge använder musikterapi på sina smärtpatienter. Han menar att det är rytmen som är det viktigaste. Men för att verkligen få bevis bedrivs nu forskning där man försöker kombinera kunskap i neurofysiologi om kroppens egen inre rytm med musik och dess rytm. IRENE AHLBERG/PM

SAXO
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons