Trist utveckling
Lyrikvännen 4/01 Årets fjärde nummer av Lyrikvännen har inte 70-talet som tema. Redaktören Lars Hermansson påpekar i sin ledare det förminskande, onödigt förenklande i att ha ett tema. ”Ibland är osagt bäst”, säger han. Och ja, det låter klokt. Men Hermansson har i alla fall valt att ha 70-talet som en röd tråd, eller vad man nu ska kalla det. Eva Ström berättar om sitt 70-tal där hon läste medicin, skrev poesi och blev refuserad. Det är privat och läkartorrt på samma gång, inget som skakar om eller överraskar. Då är Lars Nygrens essä Ett sjuttiotal bättre. Han skriver om den politiska dikten, den ekologiska naturlyriken och om Gunnar Ekelöfs ställning under 60- och 70-talet. Det velourgröna årtiondet var både vad man tänker sig och inte tänker sig. Ett exempel: Göran Palm, som kallade Ekelöf ”aristokratmodernist” var i sin kända dikt Megafonen i poesiparken inspirerad av – just det: Ekelöf. En tidstypisk dubbelhet? Kanske. Vidare publicerar Lyrikvännen också dikter av och intervju med poeten Margareta Renberg, som inte gett ut något sedan debuten från 1974, En tatuerad dams memoarer. Tyvärr är varken dikterna eller intervjun som trycks här nytt material – dikterna kommer från den enda boken och intervjun är från 1976. Gammal skåpmat i nytryck alltså. Visst kan det vara värt att på nytt uppmärksamma bortglömda poeter, men nog borde det ha gått att åstadkomma en ny intervju med Renberg (i dag aktiv som bildkonstnär)?! Trots bra enskildheter är det sorgligt att se hur Lyrikvännen har utvecklats sedan Lars Hermansson och Camilla Hermansson tog över kring årsskiftet. Det har blivit tunnare (mycket mindre text för pengarna!), tristare och framför allt för styrt av huvudägaren Ordfront. Tidskriften tycks helt ha tappat den både breda och smala grundton, som under tidigare redaktörer varit ett kännetecken. Det som ändå inger någon form av hopp i årets fjärde nummer av Lyrikvännen är den plats som ges åt de goda debutanterna Mark Julin och Daniel Nilsson. Men mer än så här bör man ändå kunna förvänta sig av Nordens största specialtidskrift för poesi. PETTER BENGTSSON