Vi i marginalen

Nyheter • Publicerad 16 juli 2002

TIDSKRIFT. I våras föddes en ny tidskrift: Marginal. Den har uppstått ur en annan tidskrift, den vänsterorienterade och Göran Greider-dominerade TLM, och har följdriktigt underrubriken ”för litteratur och politik”. Men den ambitiösa premiärutgåvan, ett dubbelnummer (1-2/2002) om 128 sidor, börjar illavarslande. I ett slags programförklaring - eller ledarartikel - signerad ”Redaktionen” lyckas densamma med konststycket att redan i andra meningen stava tre av sex författarnamn fel. Sedan blir det bättre, låt vara att stav- och korrekturfelen ingalunda upphör. Och i en osignerad notis används märkligt nog pronomenet ”jag”. Fast i Kettil Johanssons uppgörelse med dagspressens ängsliga och inkonsekventa litteraturkritik, symboliserad av DN:s Jonas Thente, skymtar plötsligt ett annat pronomen, ”vi”. Alltså ”vi” i marginalen, på Marginal, mot ”dem”, de etablerade och mäktiga, på DN? Ungefär. Sådant är i princip uppfriskande och nödvändigt för det offentliga samtalet: den lille talar om att den store är naken och utmanar till duell. Problemet är möjligen att Johansson och Ola Wihlke - vilka huvudsakligen svarar för dubbelnumrets polemiska material - ännu inte äger tillräckligt slipade vapen för att riktigt övertyga i den litteraturpolitiska och estetiska argumentationen. Men övning ger färdighet och även om litteraturoffentligheten i kölvattnet på Tomas Forsers bok Kritik av kritiken kan göra ett alltför internt intryck - kultursidor och tidskrifter som oupphörligt kommenterar sig själva och sina ”konkurrenter” - så erbjuder Marginal i varje fall konturerna av ett välgörande underifrånperspektiv. Och Tony Samuelssons nyansrika essä Klasskänsla och realism i några nittiotalsromaner är inte bara längst och bäst i numret, utan också en ovärderlig påminnelse om att köns- och klasskillnaderna varken försvunnit i samhället eller skönlitteraturen. Okunnig om Malmös stadsbild förlägger Samuelsson visserligen Fredrik Ekelunds kollektivskildring Torget till Möllevångstorget - i själva verket utspelas boken kring mera centralt belägna Triangeln - men det kan kvitta eftersom skribenten har täckning för sina resonemang kring engagemang, klass, realism. Essän borde rentav hamna på bibliotekens referenshyllor. JAN KARLSSON

SAXO

Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.