Valpskatt som kostar skjortan

Ja, om staten anser att välståndet gynnas av att marknaderna störs och ekonomin fungerar sämre är transaktionsskatter effektiva.

1984 fick Sverige en liten begynnande finansmarknad. LO-ordföranden Stig Malm såg några unga män anställda i finansmarknaden. De var klädda i kostymer. Han blev upprörd och kallade dem ”finansvalpar” – det var hans sätt att försöka utrycka sig hövligt. Vi minns väl vad han kallade kvinnorna inom partiet. Jag citerar inte; jag tillhör inte LO och använder därför inte sådant språk.

Stig Malm avskydde dem som arbetade på finansmarknaden. Han begärde en särskild skatt på finansmarknaden. Han var LO-ordförande och bestämde. Alltså expedierade s-regeringen lydigt hans beställning. Riksdagen tillfrågades inte.

Nu pågår en diskussion inom EU om en skatt på finansiella transaktioner. Elva länder vill införa den. England säger bestämt nej – skatten skulle ju drabba handeln i City.

Vänstern har länge krävt en sådan skatt – vänstern förstår inte hur finansiella transaktioner fungerar, och vill därför stoppa dem. Ekonomisk analys visar att transaktioner är arbetsmekanismen i en marknad. Skatter på transaktioner leder till att marknaden fungerar sämre, vilket i längden skadar alla.

Två ekonomer på Riksbanken, Johan Almenberg och Magnus Wiberg, har i Riksbankens kvartalsskrift 2012-1 publicerat en grundlig analys av skatt på finansiella transaktioner. De har gått igenom den internationella forskningen, och har 40 rapporter på referenslistan.

EU-kommissionen har i sina beräkningar funnit att en transaktionsskatt kan reducera BNP med 1,8 procent och generera intäkter motsvarande 0,5 procent av BNP. Med vänsterns sätt att räkna blir det väl ganska bra.

Studierna visar att en transaktionsskatt minskar likviditeten i marknaden och sänker tillväxten. Skatten stör kortsiktiga placeringar. Men sådana placeringar använder företagen som försäkringar mot bland annat växelkursrörelser.

Det statsfinansiella argumentet håller inte: om skatten reducerar handeln i finansiella instrument minskar skattebasen, och därmed skatteintäkterna.

Vidare har vi övervältringseffekterna. Marknadsekonomin är ett komplex av sådana försök att övervältra kostnader på andra, leverantörer, konsumenter, etc. Nettot är omöjligt att beräkna; det enda vi vet är att försöken stör marknaderna och reducerar tillväxten.

Den ”valpskatt” som Stig Malm med sitt eleganta språkbruk tvingade fram ledde till att handeln på Stockholmsbörsen föll med 30 procent. Sedan skatten skärpts föll handeln med obligationer med 80 procent, derivathandeln föll med 98 procent. Allt flyttade till London. Den samhällsekonomiska förlusten blev enligt Johan Lybeck ungefär 10 miljarder.

Det vore billigare om staten tillgodosett Stig Malm med en skatt på kostymer.