Annika Norlin har inte alla svar
Vi vill placera folk i fack. Det blir så mycket enklare om människor gör ungefär som de alltid har gjort. Att som Annika Norlin släppa skivor under olika namn där hon sjunger på olika språk och dessutom få för sig att börja läsa psykologi på universitetet passar inte in i mallen för hur en framgångsrik svensk popartist ska bete sig.
– Jag tror inte att jag kommer vara Lill Lindfors om 20 år. Förut jobbade jag som journalist, och jag tyckte att det saknades något när jag bara jobbade med musik.
Hon blev förvånad över att folk gjorde en sådan stor sak av att hon börjat plugga.
– Det finns knappt några musiker i Sverige som inte gör något annat vid sidan av. Man kan inte leva på musiken i dag. Det har gått bra för mig, men jag kan inte planera för att det fortsätter att göra det, säger Annika Norlin.
Musikkarriären som Hello Saferide och Säkert är inte över. Men för Annika Norlin är själva karriären inte det viktigaste. Snarare tvärtom. Hon har inget behov av att stå i rampljuset.
– Det är klart att det är roligt att folk ska få höra låtarna, men det är inte min största kick. Min största kick är när jag skriver dem.
Annika Norlin vill helt enkelt inte bli för framgångsrik. Hon inser att det kan vara svårt att förstå. Bilden av popmusiker är att de lever för att stå på scenen och älskar att vara i centrum. Enligt Annika Norlin finns det dock en annan typ av artister.
– Jag tror att det är jättemånga som skapar musik, som sitter hemma framför datorn och skriver och att det är grejen för dem. Att vara i centrum kanske inte passar in med deras personlighet. Så är det med mig. Jag gillar att spela musik, men har inte behov av allt det andra.
Förra gången Annika Norlin spelade in en skiva under namnet Säkert var det tänkt som en paus från den allt mer hektiska tillvaron som Hello Saferide. Resultatet blev inte som planerat. Skivan sålde guld, Annika Norlin spelade för fulla hus och överöstes med priser. Sedan dess har hon släppt ännu ett album som Hello Saferide, flyttat till Umeå och debuterat som författare med den prisbelönta novellen "Balthoran".
– Jag är nog lite rastlös, men jag tycker om att följa mina ingivelser. Jag förstår att folk tycker att det är lite hattigt. Men det viktigaste är att jag får göra det som jag tycker är roligt. Om man har möjligheten att göra det ska man göra det. (TT Spektra)
