Baserad på stereoptypa fördomar

Miss Secret Agent. Amerikansk actionkomedi. Regi: Donald Petrie. Manus: Marc Lawrence II och Katie Ford. I rollerna: Sandra Bullock, Benjamin Bratt, Michael Caine, Candice Bergen, William Shatner. Längd: 1 tim 49 min. Tillåten från 11 år. Visas på Kosmorama i Kristianstad och Filmpalatset i Bromölla.

Det finns filmer som innehåller så lite originalitet och skaparanda att man förundras över att de existerar överhuvudtaget. Endast konstruerade i syfte att dra in mer pengar än vad de kostat att göra, marknadsförs de som om de faktiskt skulle ha något nytt att komma med, när det i själva verket handlar om trötta upprepningar av inarbetade standardkoncept.

Miss Secret Agent är ett lysande exempel på detta. Sandra Bullock gestaltar en pojkflickig FBI agent, som tvingas ikläda sig rollen av skönhetsmiss från New Jersey för att infiltrera finalen av Miss USA i hopp om att förhindra en terroristattack. För att smälta in i tävlingen tvingas hon öva sig i typiskt kvinnligt beteende, av ett proffs på området | en feminin skönhetsstylist spelad av Michael Caine. Nu gäller det bara för Bullock att deltaga i tävlingen utan att väcka misstankar och samtidigt ta reda på vem som ligger bakom det dåd som planeras.

Hur det slutar är givetvis inte särskilt svårt att räkna ut. Humorn, som ändå ska föreställa den här komedins mest bärande element, består i huvudsak av ansträngd fysisk snubbelkomik och verbala skämt om hur korkade bimbos kan vara, utan tillstymmelse till nya grepp eller självdistans.

Lustigheterna som endast baseras på stereotypa fördomar blir lätt irriterande i längden eftersom de förutsätter att publiken delar dessa åsikter och därför skrattar åt dem. Sandra Bullock är inte alls oäven som komedienne, men det valhänt konstruerade manuskriptet ger henne ingen riktig chans att få visa vad hon går för.

I stället är det Michael Caine som med sin marginaliserade biroll lyckas skapa åtminstone några få glimtar av verklig komik. Detta kan dock inte rädda Miss Secret Agent som film betraktat, för det krävs det en rejäl omarbetning av det halvhjärtade manuset och mer innovativt regiarbete. Det är hopplöst att försöka göra en riktigt rolig komedi om man inte vågar avvika från den inarbetade mittfåran för genren.

Humor är och kommer ju alltid att vara det oväntade i en situation.

MAGNUS RUTBERG