Dokument av USA idag
För anhängarna är han essensen av en god politiker. En man med hög moralstandard som infriar löften. Motståndarna – och de blir allt fler – menar att Rudy Giuliani bygger sin egen polisstat bortom demokrati.
Det handlar om New Yorks borgmästare. 1993 gick Rudy Giuliani till val med budskap om lag och ordning. Brottsstatistiken sjönk, New York räknas som USA:s säkraste storstad. Återvalet -97 blev en jordskredsseger, men sedan dess har folkets förtroende minskat och idag talar inte opinionssiffrorna längre till Giulianis fördel.
Om denne karismatiske politiker, som av vissa kallas befriaren och andra fascistledaren, handlar Rudyland som är en av de intressantaste dokumentärerna på Göteborg Film Festival.
Matthew Carnahan och John Philp berättar, med Susan Sarandons hjälp, om Rudy Giulianis åtta år i City Hall. Hans andra mandatperiod går ut i höst och Giuliani var beredd att utmana Hillary Clinton om en plats i senaten.
Men läkarna ställde diagnosen prostatacancer och han valde att backa ur senatvalet för att klara sin egen kris och fortsätta sitt borgmästarämbete.
Filmens titel anspelar på ett av Giulianis mest uppmärksammade utspel. New Yorks borgmästare vill nämligen sälja stora delar av Lower East Side – som varit en hemvist för konstnärligt sinnade, för homosexuella och hemlösa – till Disney. Giuliani vill visa världen ett Manhattan utan prostitution och uteliggare. Utan våld och droger.
Hans reformer har ökat tillströmningen av turister men, som en av hans kritiker dokumentärfilmaren Michael Moore påpekar, problemen finns kvar.
Manhattan har blivit Giulianis ö, en plats där mestadels rika vita amerikaner känner sig hemma. Fattigdomen har bara flyttat ett par mil utanför kärnan, till vad Moore betraktar som kåkstäder.
Giuliani stoppar demonstrationer, skriver om konstitutionen så att den passar New York och talar till de hemlösa: ”Jag vill ge er jobb och tak över huvudet, men om ni inte tar de anvisade jobben och flyttar in på de härbärgen jag bygger så åker ni i finkan.”
Ed Koch, Giulianis företrädare, säger: ”Rudy Giuliani är inte Hitler, men han är McCarthy. Han är inte rasist, han är lika elak mot alla.”
Om borgmästarens raka motsats handlar Steal This Movie. Vincent D´Onofrio (Sista telegrammet från Cross Plains, Men In Black) är magnifik i sin rolltolkning av vänsteraktivisten som gjorde FBI-Hoover orolig och störde Nixon-administrationen med sin iver att propagera mot statens konspirationer och för ”love, peace & understanding”.
Steal This Movie är en spelfilm men, liksom Rudyland, ett starkt amerikanskt tidsdokument som trots en imponerande rollista (D´Onofrio, Janeane Garofalo, Jeanne Trippelhorn, Kevin Pollak) fortfarande inte hittat sin svenska distributör.
Vad säger Folkets Bio eller Triangelfilm – som har vd Mattias Nohrborg på plats i Göteborg – om det?
ANDERS MÅRTENSSON
