I samband med årsmötet, den 13 februari, lämnade Rune Degerhammar uppdraget som ordförande i Kristianstads Filmstudio. Efterträdaren heter Helena Nyholm, en 43-årig arkitekt som redan formulerat en vision på föreningens hemsida. Nyholm vill att vi ska reflektera över film, att vi ska våga vara kritiska till hur bilden påverkar människan. Ett resonemang hon utvecklar i ett samtal med Kristianstadsbladet:

– Jag tror att film och bild är framtidens text, därför måste vi redan idag bygga kunskap genom att förhålla oss kritiska till det vi ser.

Nyholm fortsätter:

– Vi blir översköljda med bilder som är till för konsumtion, inte reflektion. Det finns inget filter. Propagandafilmer från IS produceras med Hollywoodestetik, och vi har sett vad det kan trigga igång hos människor. Alltså är den kritiska granskningen avgörande.

Det blir, menar Helena Nyholm, till slut en demokratifråga, och hon vill att Kristianstads Filmstudio är en aktiv ”medspelare” – på kommunal, regional och nationell nivå.

– Vi har ett stort arbete här. Men det är naturligtvis också viktigt att vi utvecklar det som är grunden för föreningens verksamhet: Att komplettera utbudet av film som redan finns.

Under pandemin ligger publikverksamheten nere. Helena Nyholm säger:

– Jag tror att det finns ett stort sug hos publiken när vi kommer ur den här situationen. Därför ägnar styrelsen våren åt att sätta ett starkt program för hösten, inte bara med filmvisning. När jag var ledamot för ett antal år sedan bjöd vi in regissörer för work in progress-program och vi arrangerade Youtube-kvällar som lockade fram diskussioner. Jag vill att vi hittar luckorna i livet som ger ny kraft.

Medlemstalet – 471 sålda kort – ligger stabilt. Kristianstads Filmstudio mår väl, men vill locka bredare – och yngre.

– Det är en stor fråga för styrelsen. Vi har mycket att göra här och kanske är olika samarbeten bästa vägen. Kommunen, till exempel, är skolbioprojektet fortfarande aktuellt?

– Vi behöver nå fram till folk i min egen ålder, de som är föräldrar till unga, fortsätter Nyholm. Kan vi tillsammans lyfta barnen och ungdomarna från Netflix-soffan? Kan vi få dem att istället träffas i biosalongerna? När allt drar igång igen hoppas jag att biografen är en mötesplats.

Helena Nyholms egna tankar kring film? Favoritregissörerna heter Michel Gondry (”Eternal Sunshine of the Spotless Mind”, ”Be Kind Rewind”) och Wes Anderson (”Royal Tenenbaums”, ”The Grand Budapest Hotel”).

– Jag är arkitekt till yrket och det är nog så jag tittar på film ... jag ser världen i rum. Gondry och Anderson är väldigt rumsliga. De söker en perfektion – en detaljrikedom – och det vilar en surrealistisk stämning över berättelsen.

Din kusin Johannes Nyholm är en framgångsrik filmare. Guldbaggevinnare och kanske mest känd för ”Jätten” (bästa svenska film 2017).

– Han är kanske ”Sveriges Gondry”, och vi pratar såklart mycket film när vi träffas. Men jag skulle inte säga att Johannes har haft stor påverkan på mitt sätt att se film. Vi har snarare utvecklats åt var sitt håll. Filmen är ett berättarverktyg för hur vi ser på världen och livet.

Filmstudion plockar oftast upp titlar som inte tillhör de mest kommersiellt framgångsrika. Biotoppen domineras sällan av det som är aktuellt på föreningens repertoar.

– Visst söker vi oss gärna en bit bort från traditionell mainstream. Men det är viktig att förklara: Filmstudion visar inte svartvita dockfilmer. Uppdraget är att erbjuda högklassig film från hela världen. Film som berör.

Höstens program?

– Det ska byggas under våren, och med lite tur hinner vi få till olika samarbeten under tiden. Vi diskuterar till exempel Kulturnatt, men ingen vet vad som går att genomföra så länge vi är mitt uppe i pandemin.