Framåt, alltid framåt

Det finns två frågor som engagerat många sedan Martin Martinsson tackade ja till att efterträda Birger Ericson på Musik i Skåne. Varför lämnar Martinsson det mer prestigefyllda uppdraget som chef för Rikskonserter i Stockholm? Kommer han att flytta institutionens bas till Malmö?

– Konstigt, säger Martin Martinsson, att folk spekulerar i en flytt till Malmö. Jag har aldrig uttryckt en sådan önskan, dessutom tas sådana beslut på politisk nivå. Jag tycker att vi har ett fantastiskt hus här i Kristianstad, det finns få länsmusikstiftelser i landet som har tillgång till lika fina lokaler. Det är dessutom ett hus som kan göras ännu mer attraktivt.

Flytten från Stockholm till Kristianstad då? Att leda Rikskonserter, som lyder direkt under kulturdepartementet och Marita Ulvskog, väger trots allt tyngre än att vara chef på Musik i Skåne.

– Så kan man förstås se det. Rikskonserter är en större institution med ett nationellt uppdrag och fantastiska resurser. Beslutet jag tog var inte lätt, och såväl kulturministern som styrelseordföranden (Ingvar Carlsson, den förre statsministern), försökte övertala mig att stanna kvar. Men Skåne är, som jag ser det, landets mest utvecklingsbara region, möjligen efter Storstockholm. Göteborgarna får bli sura om de vill.

Till saken hör att Martin Martinsson är skåning. Uppvuxen i Lund, utbildad vid musikhögskolan i Malmö och husägare i Vitemölla.

– Därför känner jag ganska väl till Kristianstad, påpekar Martinsson. Både jag och min fru är förtjusta i den tydliga centrumkärnan, dessutom tycker min fru om att shoppa i stan...

Martin Martinsson ger själv en kort beskrivning av sin karriär:

– Efter utbildning i Malmö och Köpenhamn blev jag chef för kommunala musikskolan i Vellinge. Det var i samband med kommunsammanslagningen 1974. Senare har jag jobbat som utbildningsledare vid Malmö musikhögskola och många av de tankar som jag utvecklade under den tiden ligger till grund för det arbete jag bedriver idag.

Martinsson tog initiativ till barockfestivalen i Malmö och sommarakademin på Mellby Atelier. Han drev också musikhögskolan mot en internationalisering.

– 1988 blev jag uppmanad att söka jobbet som produktionschef på Rikskonserter. Jag flyttade till Stockholm och fyra år senare fick jag ansvar för hela verksamheten.

Han är stolt över vad han uträttat. Rikskonserter flyttade från anonymiteten i Gamla Stan till ett eget hus med grandios konserthall vid Nybrokajen.

– Åtta år på Rikskonserter kändes lagom, menar Martin Martinsson. Det är stimulerande att gå vidare, jag är den sortens person som behöver nya utmaningar.

Martinsson är i grunden skolad violinist. Innan flytten till Stockholm dirigerade han Lunda Stråkar och Hemvärnets musikkår.

– Men jag kom till en punkt där det inte längre gick att kombinera egna konstnärliga ambitioner med jobbet.

Som chef har han visioner, konkreta planer och talar gärna om expansion. Musik i Skåne skall synas.

– Balans, säger han, är ett nyckelord. När det varit aktuellt med nedskärningar har den offentliga verksamheten hamnat i strykklass. Jag menar att den är lika viktig som barn- och ungdomsutbudet. Musik i Skånes uppdrag är att skapa ett ökat intresse för musiklivet i hela regionen. Vi måste visa att institutionen är dynamisk. Politiker, media, förenings- och näringsliv tar intryck av offentliga satsningar.

Närheten till Köpenhamn är en utmaning för Martin Martinsson.

– Vi måste lyfta fram Skåne som ett intressant alternativ, såväl nationellt som internationellt. För detta krävs en tydlig strategi och resurssamverkan.

Och basen skall finnas kvar i Kristianstad?

– Det tycker jag absolut. Här finns en fungerande administration och mycket kompetent personal. Men kom ihåg att Musik i Skåne verkar över hela regionen, och därför måste vi vara synliga på många platser. Jag ser gärna att vi öppnar mindre kontor på andra orter, att vi expanderar. Och när det blir tal om riktigt omfattande arrangemang kan man förstås inte bortse från att Malmö är den största staden.

En sådan satsning blir aktuell redan i höst. Musik i Skåne planerar en World Music Festival som har sitt centrum i Malmö och avspeglas i andra städer. Afrikanska grupper kommer på besök, inriktningen blir barn och ungdom.

– Vi lägger en helg i oktober på konserthuset i Kristianstad, förklarar Martin Martinsson.

Musik i Skånes nye chef berättar om fler konkreta projekt:

– Konserthuset bör ha ett generalprogram, jag har pratat med kultur- och fritidschef Bengt-Åke Kjell om det. Jag vill också knyta ihop verksamheterna i huset med biblioteket. En direktentré från biblioteket till kammarcaféet är ett intressant förslag.

I samband med årets bomässa, Bo01 i Malmö, tar Musik i Skåne chansen att profilera regionalt musikliv.

– Ett samarbete mellan oss och Sydkraft, förklarar Martinsson. Vi upplåter en scen för amatörer, kulturföreningar och andra som är intresserade av att visa upp sin verksamhet.

Vidare kommer Mellby Scenkonst, som i sommar spelar Shakespeares En midsommarnattsdröm, att använda Musik i Skånes Mare Balticum som fast ensemble.

– Jag har också fört diskussioner med Blue Bird om framtidens jazzfestival, fortsätter Martinsson. Den behöver en tydligare profil och det troliga är att konserthuset och kammarmusiksalen blir centrum för festivalen. Inte i år, men kanske 2002.

Betyder det att festivalen inte längre infaller under Christianstadsdagarna?

– Det kan bli tal om en annan tidpunkt på året, ja.

Det verkar som om du, redan efter någon vecka i Kristianstad, har en klar bild av verksamheten och hur den skall utvecklas.

– Jo, men jag låg ju också bakom utredningen om Musik i Skånes framtid som presenterades för ungefär ett år sedan.

Martin Martinsson är med andra ord beredd att ta över och bli ansiktet utåt?

– Jag kommer att synas. Det är mitt jobb som chef.

ANDERS MÅRTENSSON