Lynne har fått soul

Shelby Lynne fick kämpa länge för sitt genombrott. Först med sjätte plattan, sedan hon lämnat Nashville och var över 30 år gammal, slog hon för två år sedan igenom med I am Shelby Lynne. Hon sågs som en förnyare av genren. En rocksångerska med countryinfluenser som kunde skaka liv i en kreativt sett utdöende genre, befolkad av popprinsessor som Shania Twain och Faith Hill. Till och med hennes bakgrundshistoria passade in i bilden. Hennes pappa sköt ihjäl hennes mamma och sedan sig själv när Shelby Lynne var i tonåren. Countrystaden Nashville blev en tillflyktsort där hon byggde upp sin artistkarriär utan att få det stora genombrottet, före I am Shelby Lynne. Kritikerna hyllade henne, som en kommande stjärna. Plötsligt fanns den artistiska frihet som innebär att hon kunde göra precis vad hon ville på den kommande skivan. Nio av tio sångerskor skulle förmodligen köra vidare i samma upptrampade spår och göra en liknande platta som I am Shelby Lynne. Men inte Shelby Lynne. I stället tog hon kontakt med Glen Ballard, producent bakom så vitt skilda artister som Wilson Phillips och Alanis Morissettes genombrottsplatta Jagged little pill, för att gå åt ett helt annat håll. För på nya albumet Love, Shelby spelar Shelby Lynne närmast popsoul. Varför, är det första frågan. – Varför inte, svarar hon snabbt. Det var precis det här jag ville göra. – Jag kan rocka på ganska bra, men jag gillar melodiska texter och låtar och då passade väl pop bra, antar jag. Nu är det mer R&B och mindre rock. Men Glen Ballard, låter inte som det första valet av producent när man tänker på Shelby Lynne. Du har en rå och ruffig musikstil och han är känd för att vara polerad. – Det är därför det blev en så bra platta. Det är som äpplen och apelsiner, eller nitro och glycerin, säger Shelby Lynne. Men du har ju byggt upp en karriär på countryrockplattor? – Jag är country, som person, men min person har ingredienser från alla håll. Jag har någonting för alla, säger hon. Lynne berättar att hon hämtar inspiration från alla musikgenrer. Hon har lyssnat mycket på latinomusik på sistone och drömmer om att skriva filmmusik. Så det är ingen som kan svara på hur nästa album kommer att låta. Inte ens hennes skivbolag. – Jag bryr mig inte om vad något bolag vill att jag ska göra. Jag gör musik som jag vill göra. Skivbranschen är falsk och bakåtsträvande, men jag gör bara vad jag vill göra. Hon blev så hård efter att ha formats av countryfabriken i Nashville. Som hon lämnade och flyttade till Palm Springs i Kalifornien. – Jag ångrar ingenting när det gäller de tidiga albumen. Jag hamnade i Nashvillesystemet som är väldigt kommersiellt och styrt, men det var en bra skola. Man fick lära sig vad man inte ska göra och vad man ska göra. Jag lyssnar på skivorna ibland. Måste man vara så hård för att överleva i skivbranschen? – För att överleva över huvud taget, säger Shelby Lynne. MIKAEL FORSELL/PM