Annons

Provokatören Newton och hans vision

På gränsen till det förbjudna. Ibland ifrågasatt, starkt kritiserad. Men också upphöjd till ikonstatus. Möt en underhållande provokatör: Helmut Newton.
Recension • Publicerad 8 januari 2021
Detta är en recension i Kristianstadsbladet. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Helmut Newton (1920-2004) – fotokonstens ikon och provokatör.
Helmut Newton (1920-2004) – fotokonstens ikon och provokatör.Foto: Edge entertainment

En naken kvinna lutar sig mot balkongräcket. I bakgrunden: Marlboromannen som vakar över Sunset Boulevard.

Helmut Newton har satt scenen. Säger till kvinnan: ”Din blick är snäll. Det är inte den jag vill ha//Det finns inget jävlar anamma här//Se inte fattig ut, se fantastisk ut//Ja!”

Annons

Han får blicken. Attityden. Bilden.

Vi pratar fotokonst, visst. Även om den här fotografen inte gillade uttrycket. Verk, ja. Konst, nej. Hans bilder fascinerade. Provocerade. Han var Helmut Newton, och detta är hans berättelse:

Född Helmut Neustädter, i Berlin. Tidigt fotointresserad, starkt influerad av Leni Riefenstahls bildspråk. Och intrycken av Berlin skulle alltid stanna kvar – en livslång kärlek trots att den judiska familjen var tvungen att fly Tyskland redan mot slutet av 1930-talet. Den unge Helmut reste och arbetade. 1946 blev han brittisk medborgare.

I Gero van Boehms tempodrivna, stilsäkra dokumentär tar det en stund innan vi får en bakgrundshistoria. Efter rapporteringen om Newtons död i en bilolycka 2004, utanför ett kändishotell i Los Angeles, ställer van Boehm först andra frågor:

Om Helmut Newtons arbetsmetoder, hans verk. Vad gjorde honom till en ikon? Var sitter kraften i hans bilder? Varför blev han – provokatören – ständigt anlitad av de ledande magasinen (franska Vogue, Harper's Bazaar)? Hur kom det sig att skådespelar- och modelleliten alltid rörde sig, poserade, klädde av sig på Helmut Newtons begäran?

Charlotte Rampling berättar. Isabella Rosselini, Grace Jones och Hanna Schygulla. Anna Wintour, förstås, och supermodellen Claudia Schiffer. Inte minst viktigt, June Newton – livskamrat och musa.

Men framförallt berättar Helmut Newton själv. Om passionen, besattheten. Visionen. Han ville bryta mot tabun, ge andra aspekter av nakenheten. Newton var intresserad av det kameran såg – och visade. Han kunde visualisera en poesi med ett skulpturalt bildberättande. Den dominanta, inte sällan nakna, kvinnan i fokus. För Helmut Newton, fotografen, blev män ”accessoarer”.

Möt en stilbildande provokatör – och en underhållare. Redan i ett av de inledande klippen konstaterar Gero van Boehm: Bortom geniet, bortom berömmelsen, fanns människan som var allt annat än tråkig.

”Newton var intresserad av det kameran såg – och visade. Han visualiserade sin egen poesi med ett skulpturalt bildberättande.”
Anders Mårtensson
Film

Helmut Newton: The bad and the beautiful

Genre: Dokumentär.

Medverkande: Claudia Schiffer, Isabella Rossellini, Charlotte Rampling, Grace Jones med flera.

Regi: Gero von Boehm.

Längd: 1 timme och 33 minuter.

Anders MårtenssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons