Sommarrock – en fest för hemvändare

Sommarrock är slut för i år, och scener, tält och bodar har forslats bort från området vid friluftsbadet i Svedala. Och arrangörerna kan se tillbaka på ett lugnt och på många sätt lyckat tjugoförsta år med Sommarrock.

Nöje • Publicerad 14 juli 2008

Inte för att drömmarna om en tangering av förra årets besöksrekord, med drygt 13 000 besökare på tre dagar, infriades. I år stannade räkneverket på 11 700 besökare. Och ledningen fick en sista svettig natt, när allt skulle räknas ihop för att se om festivalen gått runt. Först halv sex i söndags morse kunde festivalgeneralen stupa i säng med ett trött leende på läpparna. Sommarrock 2008 överlevde den mördande konkurrensen från årets fullpackade nöjessommar. Inte med någon bredare marginal. Men den gick runt.

Svagast i år var fredagen, när bara 4 000 besökare kom till festivalen. Kvällens stora dragplåster, Sahara Hotnights, var tydligen inte så stark publikdragare som arrangörerna hoppats på. Och kanske kände även tjejerna i bandet av det. För de gjorde en blek och oengagerad spelning, som avrundades efter snöpliga 50 minuters speltid.

Då var lördagen betydligt starkare. Magnus Uggla visade sig vara en vattentät satsning, och kans konsert var också den som drog mest folk. Även Mustasch gick hem. Rentav bättre än arrangörerna väntat sig. Eller så sa de åtminstone efteråt. För i Mustaschpubliken fanns verkligen inte bara hårdrockare. Själv såg jag två fäder med välstrukna skjortor lära sina små söner hur man gör hårdrockstecknet. Sen satt de på pappornas axlar och diggade så att de färgglada skyddskåporna höll på att trilla av. Så återväxten i Mustaschpubliken är det inget fel på.

Den 21:a upplagan av Sommarrock var också en sympatisk liten festival. Men manar ni fram bilder av Roskilde, Hultsfred eller kanske Siesta så är ni ute och snurrar på helt fel typ av festival. Sommarrock har mer karaktären av en hemvändarfest, där polarna, de gamla flammorna och ölen är minst lika viktiga ingredienser som musiken. Ett ställe där familjer tar med sig barnen, och gamla skolklasser förlägger sina återträffar.

Och det är väl också därför festivalen är så sårbar för dåligt väder. För om det regnar för mycket, kan man alltid bjuda hem polarna i stället.

Men efter en regnig torsdag, så höll sig vädergudarna lugna. Och det blir en ny festival nästa år igen. Det har festivalgeneralen lovat.

Vi ses där.

Emil Sandgren

Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.