Stakka Bo går på känsla
Stakka Bo, eller Johan Renck som han egentligen heter, går hela tiden på känsla. Låtarna till nya albumet har legat klara sedan länge. Mute skrev han för två år sedan. Men det har inte känts rätt att släppa skivan.
–Jag ville inte vara artist. Jag ville ha tillbaka min sköna relation till musik. Det sista jag vill är att behöva leva på min musik. För i sådant fall måste jag lägga in det i mitt skapande. Jag vill inte göra musiken till min karriär. För mig är det bara någonting som måste ut, säger han.
–Samtidigt är jag väl lite primadonnamässig, annars skulle jag aldrig släppa någonting på skiva. Annars skulle jag aldrig göra en video med mig själv.
plötsligt i år, fem år efter den senaste skivan, var det dags. Nu är han hemma i Stockholm för att vara artist, och göra reklam för Jr som släpps i april. En skiva med såväl datateknik som klarinetter och fagotter.
–Jag har lagt större fokus på låtskriveriet till den här plattan, för jag kände att det var roligare och intressantare på något sätt. Den är väldigt melodiskt, en ganska perfekt blandning mellan analogt och digitalt.
Äntligen är Stakka Bo nöjd med en skiva. Vad kritikerna tycker bryr han sig inte om. Han gör musiken mer för sin egen skull än för andras.
–Det räcker att jag får fem sms från polare eller att någon säger att det var en bra låt. Det räcker fint för mig, bra, tack, det är allt jag behöver.
Stakka Bo släppte sitt första album Supermarket 1993.
–Den har jag aldrig varit nöjd med. Den är säkert bra om man gillar sådan musik. Men jag gillar inte sådan musik och har aldrig gjort det. Vi satt och lattjade i en studio och gjorde lite låtar. Så släpper man Here we go och den blir en världshit.
Han gillar inte nummer två, The great blondino, heller: den blev för krystad. Det var därför han bestämde sig för att göra ett uppehåll, och fokusera mer på att regissera. Och det är klart, om man får göra musikvideor till världsstjärnor som Madonna och All Saints, och reklamfilmer för megaföretag som Nike behöver man förstås inte en blomstrande musikkarriär som drar in pengarna.
Men egentligen är det långfilm Johan Renck vill göra. Någon gång i framtiden.
–Jag tror att alla som sysslar med regi vill göra långfilm. Man vill berätta en historia, man vill jobba med skådisar. Men om någon kom och sa: ”Här har du 30 miljoner, gör en långfilm” skulle jag nog säga: ”Kom tillbaka om ett år eller två”. Jag känner mig inte helt redo för det, faktiskt.
numera har Stakka Bo nära till Hollywood. Han bor i Los Angeles och är bara hemma i Stockholm för en del jobb. I veckan träffade han Wyclef Jean, som var i Sverige för NRJ:s gala i Heron city i Stockholm. De diskuterade en eventuell musikvideo. Han ska också diskutera ett samarbete med hårdrockarna i Monster Magnet. Snart kommer videon till Maxwells nya singel, och hans egen Mute, som han också har gjort videon till, spelas flitigt på musikkanalerna.
han har fullt upp, men på grund av albumet har han också tackat nej till en del jobb. Han har förmånen att kunna välja, och bara göra det han känner för.
–Jag går alltid på känsla. Det gör min musik bättre, och det gör mina videor bättre. Det är skönt att gå på känsla...
– Det kan vara din rubrik! utbrister han, ”Det är skönt att gå på känsla”.
Han målar upp en låtsasrubrik i luften och ler snett.
ROLF HÖIJER/PM
