Annons

Svensk rap tar tillbaka makten från branschen

I en era av sociala medier och mätbar strömning har artister som ZE, Einár, Antwan, Dree Low och Aden x Asme banat väg för en ny affärsmodell inom svensk hiphop.
Musik • Publicerad 5 augusti 2019
ZE tilldelas pris för årets artist på Grammisgalan på Cirkus 2019.
ZE tilldelas pris för årets artist på Grammisgalan på Cirkus 2019.Foto: Christine Olsson/TT

De senaste två åren har intresset för svensk hiphop fullkomligen exploderat. Mycket av det mediala fokuset har legat på att flera ur den nya generationen artister varit dömda för brott. Men den nya skolans rappare har också förflyttat makten tillbaka till artisterna själva och skapat en kreativ boom.

– Det som hänt på senare år är väl att svenska artister har fattat att det nästan inte finns någon anledning att ha ett skivbolag längre om du har en egen publik, säger musikjournalisten Petter Hallén som utgör en tredjedel av podcasten "Vad blir det för rap".

Annons

Svensk hiphop var länge beroende av de stora skivbolagen utanför hiphopkulturen för sin distribution och marknadsföring. Mot 00-talets slut hände något när gruppen Labyrint lade ut låtar på Youtube och fick miljontals tittningar. Samtidigt befann de sig i svensk medieskugga. I början på 10-talet fick skivbolag med rötterna i hiphop, som Redline Recordings och senare Respect My Hustle, starka maktpositioner inom musik-Sverige. Det förändrade mycket men det ledde också till ett slags monopolställning för några få nyckelpersoner.

36-årige Henok Achido, som växte upp i Kristianstad, tillhör en äldre generation rappare men har alltid stått lite utanför den svenska hiphopvärlden och har inte varit rädd för att kritisera den.

– Det är för mycket jävla nepotism. Och för vad? Det är inte det här skivbolaget och den här journalisten som ska stå och hålla på hela tiden, pass på det liksom. Det är det som har förstört scenen fram till nu, säger Achido.

”När vi redan byggt det här på egen hand, vad kan ni göra för oss?” säger Kristianstadsrapparen Henok Achido.
”När vi redan byggt det här på egen hand, vad kan ni göra för oss?” säger Kristianstadsrapparen Henok Achido.Foto: Pontus Lundahl/TT

Han är nöjd över att landskapet förändrats och hoppas att svensk hiphop fortsätter att växa. Enligt hans mening har genren länge behandlats styvmoderligt av bransch och etablissemang.

– Det är inte stort, det är störst. I Sverige tillåter de inte det för att det anses kriminellt belastat och det ena och det andra. Men detta är deras enda chans att bli sedda för nånting som inte en lärare godkände i skolan. Jag vet hur det är att bli nekad på grund av det du heter och ser ut som du gör. Då skapar du en annan möjlighet för dig själv. "Om inte ni gillar mig, så fuck you, då gör jag det på det här sättet".

I början av 2018 toppade ZE:s album "Min penna blöder" Sverigelistan, utan skivbolag eller pr-team i ryggen. Det blev en milstolpe för ny våg av svensk hiphop där rappare som Yasin Byn, Dree Low och Ant Wan använder Youtube och sina konton på sociala medier för att få ut sin musik direkt till publiken och få miljontals tittningar och strömningar.

– Tänk dig de här personerna som sitter i maktpositioner i musikbranschen. De är ju stupid alltså. De försöker alltid kapitalisera på saker "senare". När vi redan byggt det här på egen hand, vad kan ni göra för oss? Säger Henok Achido.

Sulekha Daar som är pr-person på skivbolaget Whoa Dad. Hon menar att den nya generationens rappare samarbetar mer än tidigare, vilket har lett till nya uttryck.

Annons

– Det känns som att alla backar varandra. Förut så fanns det bara utrymme för en inom allt. Det här har öppnat fler dörrar för framtiden. De håller sig borta från gatorna och de gillar att sjunga. När vi var yngre och en snubbe sjöng så var det som att han var gay och det var något fult.

Petter Hallén säger att klimatet har blivit mer rättvist och är glad att epitetet "förortsrap" äntligen försvunnit, eftersom all ny rap kommer från förorten. Enligt honom är hiphopgenren unik i bemärkelsen att den stora publiken värdesätter nyskapande.

– Kolla på en låt som "74 bars" med Z.E (som har 13 miljoner strömningar på Spotify reds anmärkning). Den har ingen hook, men det är den stora hiten från hans album. Så du kan inte säga att svensk rap blivit Melodifestivalen.

Samtidigt påpekar Petter Hallén att det är gangsterrap som får flest strömningar.

När får vi en svensk DaBaby? Eller bara någon som inte står i ett parkeringsgarage och rappar?

– Just nu är det så du måste göra för att slå. Du måste checka av vissa klichéboxar för att uppfattas som "äkta" och nå den breda publiken.

Fakta

Den nya generationen rappare (urval)

Einár, Stockholm, Enskededalen. 16 år gammal och heter egentligen heter Nils Grönberg. Slog igenom med "Katten i trakten" som har fått miljontals strömningar.

ZE, Stockholm, Tensta. 24 år. En av de största nya svenska rapparna som slagit igenom utan skivbolag. Årets artist på P3 Guld 2019.

Aden x Asme Hammarkullen, Göteborg. Födda 1996 och slog igenom stort på Youtube innan de hade något skivkontrakt.

Ant Wan, Västerås. 21-åring som slog igenom för mindre än ett år sen och har över 17 miljoner strömningar på sin singel "Kall".

Imenella, Stockholm, Rinkeby. Utsedd till framtidens artist av P3 oktober 2018, frontfigur för danskollektivet Unruly Gang Sweden.

Guleed, Malmö, Möllevången. 24 år, del av kollektivet "Malmö New Wave" tillsammans med Ozzy och Adam Aden.

Fricky, Umeå. Årets artist på P3 Guld 2018 och en del av det norrländska kollektivet Random Bastards.

Snövit, Malmö. Del av kollektivet TV Feh tillsammans med Maxi och Yung Mirko.

Jaffar Byn, 23 år och Yasin Byn 21 år. Stockholm, Rinkeby. Har inspirerats mycket av subgenren Drill som föddes i Chicago.

Thrife, Stockholm, Enskededalen. 22 år, son till rapparen Ayo.

ODZ - Original Dunder Zubbis. Södra Stockholm. Tre anonyma killar inom graffitimålarscenen som rappar mer om att ta droger än att sälja dem.

Skarp V, Kiruna. Viktor Strand är kanske den enda svenska rapparen som använder en rånarluva, för att skydda ansiktet från kyla i minus 30 grader.

Kristoffer Viita/TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons