Tjugo år i popmusikens tjänst
På lördagsnatten avslutade de årets Storsjöyra i Östersund. TT Spektra fick en pratstund med sångaren Neil Tennant på vägen dit.
Intervjutiden var spikad, platsen säkrad. Men Pet Shop Boys ville annorlunda. Neil Tennant och Chris Lowe tog bilen norrut, och kvar i Stockholm stod ett gäng snopna reportrar, som inte ens hann se bilens baklyktor. Men strax efter Uppsala – på väg längs E4:an mot Sundsvall – ringer Neil Tennant upp.
– Det är väldigt grönt här, kossor och sånt. Det känns roligt, Pet Shop Boys på den svenska landsbygden. Men jag hoppas att vi snart får se havet, det var lite av tanken med bilfärden.
Uppenbarligen har ingen berättat för honom att E4-sträckan Uppsala-Sundsvall, 31 mil med mestadels tallskog och lite havsutsikt de sista kilometrarna, är en av Sveriges tråkigaste vägsträckor. I april var det 20 år sedan Pet Shop Boys genombrottssingel West end girls släpptes för första gången. Men då fanns det inget som pekade på att gruppen skulle hålla i två decennier.
– Nej, den floppade ju totalt, säger Neil Tennant, jag tror den nådde placering 121 i England. Jag trodde inte ens att vi skulle finnas i tre månader till.
Året därpå släpptes låten i en ommixad version, och blev deras stora genombrott. Därefter följde ett pärlband av topplaceringar under 80-talet med låtar som Suburbia, It's a sin, Always on my mind och Domino dancing. Men när gruppen 1990 släppte det lugnare och mer melankoliska albumet Behaviour, som av många nu ses som deras mästerverk, sjönk försäljningen för att aldrig riktigt återhämta sig. De har fortsatt vara framgångsrika, men på en mer modest nivå.
– Jag tror att det är oundvikligt, säger Neil Tennant. 1987 hade vi tre förstaplaceringar i England, men så kan ju ingen hålla på i 20 år. Fast jag tycker ändå att vi har hållit samma kvalitet på våra singlar genom karriären. Jag tycker till exempel att vår senaste singel Flamboyant är minst lika bra som What have I done to deserve this?. Men det är klart att vi inte är lika heta i dag som när vi slog igenom, det är ju inte ens Madonna. Pet Shop Boys har under åren förändrat sin ljudbild och följt musiktrenderna, oftast med osviklig känsla. De enda traverklampen kom kanske i början av 90-talet när de flirtade med hip hop, och provade att ha med rap i sin musik. För två år sedan kom albumet Release, som sneglade mot singer/songwriter-trenden och "Pet Shop Boys goes gubbrock"-skivan tolkades av vissa som ett ålderstecken. Men nästa album blir mer elektroniskt.
– Den nya skivan, som nog inte kommer förrän 2006, kommer att följa i samma spår som singlarna Miracles och Flamboyant från vår senaste samlingsskiva, säger Neil Tennant.
Att det tar så lång tid kan man delvis skylla på Londons borgmästare Ken Livingstone. Som en del i dennes kulturprojekt "Summer in the park" kommer Pet Shop Boys i september att uruppföra sin nyskrivna filmmusik till Sergej Eisensteins stumfilmsklassiker Pansarkryssaren Potemkin vid en stor gratisvisning på Trafalgar Square.
– Det är en rejäl utmaning eftersom vi samarbetar med en symfoniorkester. Det är det största projekt vi gjort tror jag.
Framträdandet på Storsjöyran blir gruppens första större spelning i år. Neil Tennant ser fram emot den.
– Ja, definitivt. Festivalturnéer är alltid roliga eftersom man får resa runt mycket. Vi har aldrig varit i norra Sverige tidigare, så det blir helt klart exotiskt för oss. Om bara solen kunde börja skina igen så skulle allt kännas perfekt.
Och det gjorde den ju. (TT Spektra)
Daniel Åberg
noje@kristianstadsbladet.se
Pet Shop Boys
Pet Shop Boys består av Neil Tennant, 50, och Chris Lowe, 44.
De två träffades 1981 i en skivaffär, när Neil Tennant jobbade som journalist och Chris Lowe var arkitektstuderande. Gruppnamnet kommer från att två av deras vänner jobbade i en djuraffär. "Vi tyckte det lät som en engelsk rapgrupp", har Neil Tennant sagt angående valet av bandnamn.
Diskografi: Please (1986), Actually (1987), Introspective (1988), Behaviour (1990), Very (1993), Bilingual (1996), Nightlife (1999), Release (2002).
Remix-skivor: Disco (1986), Disco 2 (1994), Disco 3 (2003).
Samlingar: Discography (1991), Alternative (1995), Popart (2003).
Samarbeten: Dusty Springfield, Liza Minnelli, David Bowie, Tina Turner, Boy George, Electronic, Suede, Blur, Kylie Minogue, Robbie Williams samt senast Scissor Sisters.
Långfilm: It couldn't happen here (1988).
Musikal: Closer to heaven (2002).
