Åklagare: Trump tog till brottsliga metoder
De nya anklagelserna kommer från den särskilde åklagaren Jack Smith, som inte vill se att USA:s tidigare president kan åberopa immunitet gällande sitt agerande efter presidentvalet 2020.
Smith lämnade på onsdagen in en inlaga till domstolen som avgör fallet där Trump åtalas för att ha försökt få resultatet i valet 2020 ogiltigförklarat.
"När svaranden förlorade presidentvalet 2020 tog han till brottsliga metoder för att få behålla posten", skriver åklagarna.
Uppgifterna visar, enligt Smith och hans medhjälpare, att Donald Trump inte åtnjuter immunitet i målet.
Försökte övertala Pence
Avsikten med inlagan är att övertyga den federala domaren Tanya Chutkan att de misstänkta handlingarna utfördes av privatpersonen och inte presidenten Trump och att målet därmed kan gå vidare.
"Trots att svaranden var sittande president under den tid åtalet gäller var hans agerande i grunden privata", skriver åklagarna.
Bland de misstänkta brotten finns försöken att övertala dåvarande vicepresident Mike Pence att på eftermiddagen den 6 januari 2021 ogiltigförklara valresultatet, vilket han vägrade.
I inlagan finns detaljer från diskussioner mellan Trump och Pence från november 2020, där vicepresidenten försökte övertala Trump att "inte medge förlust, men erkänna att processen är över".
Pence ska också ha försökt förmå Trump att i stället kandidera 2024.
– Jag vet inte, 2024 är så långt bort, ska Trump ha svarat.
HD kunde inte avgöra
Donald Trump har sedan tidigare åtalats för försök att få resultatet i presidentvalet 2020 ogiltigförklarat, bland annat i samband med stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.
Åtalspunkterna ändrades i somras efter att Högsta domstolen slagit fast att USA:s expresidenter åtnjuter åtalsimmunitet för officiella handlingar.
HD kunde då inte avgöra huruvida Donald Trumps agerande inför stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 omfattas av presidentimmunitet.
Donald Trump, som även i år är Republikanernas presidentkandidat, säger att han är oskyldig till alla anklagelser. Fälls Trump riskerar han som mest 20 års fängelse.
Det är oklart när, eller om, åtalet kan nå en domstol.
Fakta: Stormningen av Kapitolium och åtalet mot Donald Trump
Den 6 januari 2021 samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till segrare och näste president.
I närheten möttes samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump för ett politiskt massmöte. Där upprepade Trump sina falska påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige vinnaren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och "fajtas av helvete".
Delar av folkmassan gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitolium, drabbade samman med polis, vandaliserade och tog sig in i en av kamrarna.
Nio dödsfall kan kopplas till stormningen, enligt AP, och över 700 åtal har väckts. Ett av dem är ett federalt åtal mot Donald Trump. Den särskilde åklagaren Jack Smith har formulerat fyra åtalspunkter rörande bland annat försök till bedrägeri gentemot staten USA, försök att stoppa en offentlig handling och försök att stoppa personer från att utföra sina grundlagsskyddade rättigheter.
Åtalet anses vara det tyngsta av de pågående rättsprocesserna mot Trump, som nekar till alla anklagelser. Fälls expresidenten riskerar han som mest 20 års fängelse.
