Annons

Dagar och nätter i EU:s budgetkamp

Dagar och nätter kan behövas för att nå enighet om EU:s nästa långtidsbudget.
Tyskland och Frankrike är tungviktarna i budgetbrottningen i Bryssel.
EU • Publicerad 20 februari 2020
EU:s permanente rådsordförande Charles Michel har tuffa budgetförhandlingar framför sig.
EU:s permanente rådsordförande Charles Michel har tuffa budgetförhandlingar framför sig.Foto: Riccardo Pareggiani/AP/TT
Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Arkivfoto.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Arkivfoto.Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Frankrikes president Emmanuel Macron. Arkivfoto.
Frankrikes president Emmanuel Macron. Arkivfoto.Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT

Veckans EU-toppmöte har ingen given sluttid.

Ända till på lördag har det lokala tunnelbanebolaget i Bryssel varslat allmänheten om att stationen vid toppmöteslokalen kan vara stängd.

Annons

Många ledare varslar om att de är väl förberedda på en långsittning.

– Jag har sovit bra, så jag kommer nog kunna vara tuff, säger Litauens president Gitanas Nauseda på väg in till mötet.

– Om det tar några dagar och några nätter så är jag redo, lovar Frankrikes Emmanuel Macron.

En kopp kaffe?

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel säger sig vara övertygad om att göra framsteg under "kommande timmar och dagar", men lägger redan nu in en brasklapp.

– De sista stegen till att nå en uppgörelse är de svåraste att ta, säger Michel – vars företrädare på posten, landsmannen Herman Van Rompuy, under den senaste budgetförhandlingen 2012–13 behövde ytterligare ett toppmöte för att komma i mål.

Långtidsbudgeten gäller för åren 2021–27 och lägger ut ramarna för vad som ska läggas på de olika ansvarsområdena. Mycket domineras fortsatt av jordbruk och regionalstöd som vardera får omkring en tredjedel av totalsumman.

Storleken är rejäl. Över de sju åren ska EU-länderna gemensamt pytsa in motsvarande 11 500 miljarder svenska kronor.

Alldeles lagom, tycker EU-kommissionen, som gärna översätter summorna till att motsvara en kopp kaffe om dagen för unionens 450 miljoner invånare.

För mycket, tycker dock Sverige, som flitigt påpekar att man är en av dem som betalar in mer till EU-budgeten än vad man får tillbaka i olika former av stöd.

Kompensation

Mothugg kommer emellertid från andra länder som tycker att man i så fall kan räkna på flera sätt.

Annons

– Vi är också nettobetalare, fast vi bidrar inte med pengar utan med folk. Vår arbetskraft har flyttat utomlands och bidragit till andras tillväxt. Då tycker jag att vi också kan ha rätt till kompensation, säger exempelvis litauiske Nauseda.

Flera parallella förhandlingsstrider ska utkämpas på toppmötet.

Själva storleken är ett givet tvisteämne. Där står Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna i ena ringhörnan och vill ha en så smal budget som möjligt, kring motsvarande 1,0 procent av EU-ländernas totala bruttonationalinkomst, BNI.

Charles Michel har lagt fram ett bud på 1,074 procent, vilket den "sparsamma fyran" tycker är för högt.

Merkel och Macron

En nyckelroll i diskussionerna kommer som vanligt att spelas av Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron.

Merkel lutar mer åt den svensk-nederländska linjen.

– Från Tysklands sida är vi ännu inte nöjda med förhandlingsläget. Vi anser att balansen ännu inte finns där för nettobetalarna, säger hon på väg in till mötet.

Macron vill gärna ha en fylligare budget – framför allt på jordbrukssidan

– Det är den gemensamma jordbrukspolitiken som föder européerna och Europa. Det är också en politik som vi håller på att förändra och vi måste se till att den förändringen får tillräckligt med resurser, säger Macron på väg in till toppmötet i Bryssel.

Peter Wallberg/TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons