GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Därför slår Peking ner på kinesiska techjättar

Kina har gång på gång förstört för sina egna entreprenörer på den internationella arenan – vilket har kostat miljardbelopp för både företagen och utländska investerare.
Kina • Publicerad 1 augusti 2021
Kinas president Xi Jinping.
Kinas president Xi Jinping.
Foto: Li Xueren/AP/TT
Kina drev under flera decennier en ettbarnspolitik för att minska barnafödandet. Men sedan undersökningar visat befolkningen minskar har lättnader gjorts och nu är det tillåtet att ha upp till tre barn i en familj.
Kina drev under flera decennier en ettbarnspolitik för att minska barnafödandet. Men sedan undersökningar visat befolkningen minskar har lättnader gjorts och nu är det tillåtet att ha upp till tre barn i en familj.
Foto: AP/TT

Den senaste månaden har Kina slagit mot på flera stora nätbaserade företag. Det har drabbat både enskilda stora techjättar men också hela utbildningssektorn eftersom en stor del av den har digitaliserats.

Förklaringarna från Peking till nedslagen har varierat från databrott till politisk agenda och har lett till miljardförluster för både de kinesiska företagen och utländska investerare.

– De företagen är tillväxtmotorer för Kina. Man hotar egna intressen, och det går inte ihop, säger Ljunggren.

Öka födelsetalet

Kinas utbildningsminister meddelade i onsdags att staten kommer att genomföra flera åtgärder för att få stopp på utbildningstjänster som ges mot betalning – en bransch som omsätter mer än tusen miljarder kronor per år. Och veckan före infördes en reglering inom utbildningssektorn som förbjuder aktörer att bedriva vinstgivande utbildning i form av privatlektioner i huvudämnen utanför skoltid.

Officiellt motiveras detta med att det ska minska stressen för skolbarn och sänka utbildningskostnaderna för deras föräldrar. Över 75 procent av kinesiska barn i åldern 6 till 18 år tog privatlektioner under 2016, enligt en undersökning som Reuters tagit del av.

– Eftersom utgifterna för den typen av privat utbildning blir högre för varje barn i en familj ser myndigheterna en risk för att det på sikt även minskar barnafödandet, säger Jerker Hellström, som driver analysföretaget Swedish Center for China Studies, till TT.

Peking oroas över att det föds för få barn i landet och har lättat ytterligare på den tidigare så strikta barnbegränsningspolitiken.

Förstör för egna entreprenörer

De nya regleringarna förbjuder även utländska investeringar i utbildningssektorn. Två kinesiska företag inom digitala utbildningstjänster är noterade på New York-börsen – och deras aktievärde har mer än halverats den senaste veckan. Samma sak hände flera andra stora kinesiska utbildningsföretag på Hongkongbörsen.

– Den kinesiska staten vill undvika utlandsägandet via börser i utlandet. De vill hellre att investeringarna sker i Kina där de kan kontrollera dem på ett helt annat sätt, säger Hellström.

Det är långt ifrån första gången som den kinesiska ledningen försvårar för sina entreprenörer utomlands. I början av juli noterades det kinesiska persontransportbolaget Didi Global på New York-börsen. Två dagar senare stoppade internetmyndigheten i Kina nedladdningar av bolagets mobilapp, vilket ledde till en kurskollaps och företagsägarna förlorade över en miljard dollar på bara två dagar.

Enligt myndigheten hade Didi Global brutit mot kinesiska regler för insamling av personuppgifter.

– Kina ser att det finns en möjlighet för företagen att samla in information som skulle vara skadlig för landet om den kom i fel händer. Det har funnits spekulationer om att kinesiska företag kan behöva dela med sig av känslig data till USA i och med noteringen på Wall Street, säger Jerker Hellström.

Nationell säkerhet

Skärpta regleringar för techjättar är en trend i hela världen.

På EU-nivån pågår diskussioner om en global bolagsskatt för digitala företag. I USA pågår det en monopolgranskning av de fyra största nätbolagen. Men för Kina handlar det snarare om nationell säkerhet.

– Kinas ledare Xi Jinping är väldigt inriktad på att partiet ska ha en dominerande roll, präglat av kontroll och lojalitet. Han blir aldrig tillfredsställd, han tycker att man bör alltid försäkra mer för att säkra stabiliteten. Men det drabbar hightech-företagen – det mest innovativa och det mest tillväxtgenererande som Kina har, säger Ljunggren.

Fakta: Fler tillslag mot techjättar

Den kinesiska näthandelsjätten Alibaba grundades år 1999. I september 2014 noterades Alibaba på USA-börsen och har nu vuxit till ett av världens mest framgångsrika bolag med flera hundra miljoner användare i Kina. Tidigare i år bötfällde Kina Alibaba för brott mot konkurrenslagstiftningen i landet. Bötesbeloppet var de största som någonsin dömts ut i Kina, men företaget kunde betala.

Tencent är ett kinesiskt bolag vars dotterbolag bland annat specialiserar sig på internetrelaterade tjänster, musikströmning, underhållning, artificiell intelligens och teknologi. De står även bakom WeChat – Kinas största meddelandeapp. Tencent är listade på Hongkongbörsen och har marknadsvärde på över 600 miljarder amerikanska dollar.

Tidigare i juli anklagades företaget för att ha brutit mot konkurrenslagen i landet, och kinesiska tillsynsmyndigheter gav musikströmningsbolaget Tencent Music, som konkurrerar med bland andra Spotify, till slutet av juni att ge upp exklusiva rättigheter till musik . Tencent tappade runt 20 av aktievärdet på en månad.

Källor: CNBC, BBC

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.