Det vill Joe Biden fixa de första 100 dagarna
– Dag ett väntar jag mig förändringar i vaccinationsprocessen och riktig hjälp till folk som förlorat sina jobb på grund av pandemin, säger Rob Speel, statsvetare vid Pennsylvania State University, till TT.
– Och så småningom lär vi se reformer i (sjukförsäkringslagen) Obamacare. Det är inte omöjligt att Joe Biden försöker få igenom ett helstatligt försäkringsalternativ, något Barack Obama aldrig lyckades med.
I USA ses en presidents första 100 dagar ofta som en form av smekmånad och ett prov på om han eller hon menat allvar med sina vallöften. Under den tiden brukar den nyvaldes popularitet vara fortsatt hög och kongressen redo att lagstifta.
Men för Joe Biden som tar över mitt under en pandemi som orsakat ekonomisk tumult, och som dessutom fått en riksrätt mot sin företrädare på halsen, lär inget bli som vanligt.
"Inte råd" med passivitet
Det har dock inte hindrat valvinnaren från att hinta vad han vill och tänker göra, både i tal och intervjuer och i sin valplattform.
Först och främst kommer Biden trappa upp insatserna mot coronaviruspandemin, han överväger bland annat att säga till sina landsmän att bära munskydd i 100 dagar. Nyligen lade han fram ett räddningspaket på 1 900 miljarder dollar som bland annat innefattar utökad test- och vaccinationskapacitet, en höjning av den federala minimilönen till 15 dollar (motsvarande 125 kronor) i timmen och direktutbetalningar på 1 400 dollar till drabbade amerikaner.
– I den här krissituationen har vi inte råd att vara passiva, sade en allvarlig Biden.
Vidare är klimatinitiativ att räkna med. Frågan är högprioriterad och tidigare utrikesministern John Kerry har utsetts till särskilt klimatsändebud. Beslut som kraftigt begränsar de klimatpåverkande utsläppen väntas, liksom statliga subventioner för exempelvis elektriska bilar. Och på dag ett ska USA återanslutas till Parisavtalet om klimatet.
Aktiv i världen
Det sistnämnda är ett av flera multilaterala initiativ det nya Vita huset väntas ta, efter fyra år med Donald Trumps "Amerika först"-politik.
– USA kommer att bli mycket mer aktivt i (försvarsalliansen) Nato och i FN och allmänt återuppbygga globala allianser. Det är dock oklart om Biden vill ändra Trumps politik gentemot Kina och Nordkorea, säger Speel.
Ett internationellt avtal som hånades och delvis revs upp av president Trump är kärnenergiavtalet med Iran. Biden har lovat att USA ska återgå till det, men Speel tror att det kommer att ske först efter förhandlingar.
– Det har sagts att han tänker sitta ner med Iran och de övriga parterna och förhandla om delar av överenskommelsen, inte gå direkt tillbaka till det som var.
TT: Hur bör Biden hantera de tiotals miljoner Trumpväljare som inte tror på att han vann valet?
– Jag tror att han kommer att försöka stilla de mest hetlevrade Trumpanhängarna genom att visa på ett lugnt ledarskap. I motsats till vad som sagts i valrörelsen är Biden inte radikal, som senator arbetade han ofta fram kompromisser med Republikanerna och han lär försöka göra detsamma nu.
Senaten avgörande
Nyckeln till huruvida Joe Bidens start som president blir framgångsrik ligger dock inte bara hos honom, utan även hos kongressens överhus senaten. Det är där Bidens val av ministrar och andra höga tjänstemän frågas ut och godkänns, tillsättningar som är centrala för att hans politik ska börja rulla.
Men senaten måste också, jämte representanthuset, rösta om och godkänna de nya lagar och initiativ som presidenten lägger fram. Och dessutom ska kammaren agera domstol i riksrättsmålet om anstiftan till uppvigling mot avgående Donald Trump.
Trycket är med andra ord högt på de 100 senatorerna. Biden har föreslagit att de till en början delar upp arbetsdagarna och använder hälften av tiden för riksrätten och hälften för ministertillsättningar.
– Det är tur för Joe Biden att Demokraterna nu tar över makten i senaten. Hade det inte skett hade det varit svårt för honom att få något ur händerna, säger Speel.
TT: Hur skulle du beskriva känslan i USA inför installationen?
– Många är rädda för våldsamma protester eller till och med terrorism. Om det går lugnt till kommer vi att dra en kollektiv lättnadens suck här.
Fakta: Joe Biden
Demokraten Joseph (Joe) Biden föddes den 20 november 1942. Han växte upp i det så kallade rostbältet, i staden Scranton i Pennsylvania, i en irländsk-katolsk familj.
Arbetade en kort tid som advokat innan han gav sig in i politiken. Mellan 1972 och 2009 var han Delawares senator. Under tiden i kongressen var han bland annat ordförande i det mäktiga utrikesutskottet. Han gjorde sig också känd som en person som kunde arbeta fram partiöverskridande kompromisser.
Kandiderade i presidentvalet 1988 men drog sig ur efter avslöjanden om ett plagierat tal. Vid sitt andra försök 2007 drog han sig ur i ett tidigt skede. Han blev i stället Barack Obamas vicepresident 2009–2017.
Utsågs i augusti 2020 formellt till Demokraternas kandidat i presidentvalet samma år – som han vann. Bidens blivande vicepresident är Kamala Harris, tidigare Kaliforniensenator.
Gift med Jill Biden och har två barn i livet.
Hans första hustru Neilia omkom 1972 i en bilolycka tillsammans med parets ettåriga dotter Naomi. Biden blev ensamstående pappa till sönerna Beau och Hunter – som också skadades i olyckan. Beau Biden avled i hjärncancer 2015. Tillsammans med Jill har han dottern Ashley Biden.
Bidens personliga förluster har delvis framhållits under valrörelsen, eftersom många i det pandemidrabbade USA sörjer anhöriga.
Inför tillträdet säger 49,9 procent av amerikanerna att de har en positiv bild av Biden. Motsvarande siffra för avgående Donald Trump är 41.9 procent, enligt Real Clear Politics sammanställning av aktuella mätningar.
Fakta: Joe Biden
Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, den 3 januari 2021 startade det 117:e kongressmötet.
Kongressen består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.
Efter de avgörande senatorsvalen i Georgia i början av januari står det klart att Republikanerna och Demokraterna nu kommer att ha 50 ledamöter vardera i senaten. Den blivande vicepresidenten Kamala Harris har dock utslagsrösten så Demokraterna kommer att styra i kammaren efter installationen den 20 januari. Demokraterna har även majoriteten i representanthuset med 222 ledamöter.
Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.
Källa: Representanthuset och senaten
